Det är inte utan att man blir imponerad när man googlar Bertil Andersson på internet. På sida efter sida kan man läsa om hans forskning och doktorsexamen och om hans arbete vid olika universitet, i Strasbourg, i Nobelkommittén och hedersdoktorsuppdrag. Men att han ens skulle läsa vidare var ingen självklarhet.
– Jag kommer från en arbetarbakgrund, och det var inte alls självklart att jag skulle bli akademiker. Men jag trodde på mig själv och jobbade hårt, berättar han i telefon när Folkbladet får en pratstund med ex-finspångaren som sedan 2011 är rektor för Nanyang Technological University i Singapore.
– Man måste tro på sig själv och inte vara rädd att ta chanser!
Stort drivFödd 1948 och uppvuxen på Högklint gick Bertil Andersson på Högalidskolan. Han var med och åkte skidor för Faik och spelade högerytter i Finspångs BK. Men varje dag efter skolan var det först och främst Folkbladet som upptog hans tid.
– Varje dag efter skolan åkte jag till Folkets Hus och väntade på att Folkbladet skulle komma. Sedan delade jag ut tidningarna. För det tjänade jag 62 kronor i månaden! minns Bertil Andersson.
Drivet fanns som skrivet med redan från början, och förmodligen är det just det som fört ut Bertil Andersson i världen.
BorgmästareSom professor i biokemi har han jobbat som rektor vid Linköpings universitet, arbetat som chef för den europeiska forskningsstiftelsen ESF i Strasbourg och Bryssel, haft uppdrag som ledamot av Nobelstiftelsen och varit ordförande i Nobelkommittén för kemi. Sedan 2007 bor han och hustrun i Singapore och för drygt två år sedan är han alltså rektor för ett av universiteten där.
– Här finns 7 000 anställda och 34 000 studenter och ungefär 15 000 av dem bor här på universitetsområdet, som jag också är ansvarig för. Jag känner mig lite som en borgmästare, skämtar han, och berättar att han och hustrun bor i en rektorsvilla på området.
Läs mer i lördagstidningen eller E-tidningen.