I Sverige finns lika många trosinriktningar som urvalet plockgodis på stormarknader. Att välja tro eller ingen tro tar många för givet, långt ifrån alla.

Människor som anser att deras tro, står över andras tro är farliga för samhället. De som anser att deras tro berättigar tvång, hot och död är potentiella säkerhetsrisker. 

Politiker måste förstå att senaste årens religionskramande är en tryckkokare för hedersförtryck. Integrationshaveriet med framväxande parallellsamhällen, klanvärldar och moralpoliser är en direkt följd av rädslan att förhålla oss till sakliga debatter. Svenskar är inte islamofober eller rasister för att de kritiserar undermineringar av värderingar som i många år varit normen i samhället. Kränkningar mot människor på grund av etnicitet, hudfärg, kultur och religion är däremot rasistiskt och olagligt.

 

Det räcker med att följa skräcken under förtryckarideologier i mellanöstern. Ingen vill adoptera dessa till Sverige, eller? 

Ingen som förfasas över oskyldigas lidande, över förföljelser och utrotningar av religiösa– och etniska grupper.

Många missar kopplingar mellan pengar som skjuts in i föreningar, skolor och religiösa rum med extremismrötter. Sverige bör skärpa kontrollen över donatorer, lagstadga att inga utländska pengar får investeras i antidemokratiska rörelser i Sverige. Dessa rörelser ska heller aldrig få stadsbidrag.

 

Det religiösa maktkriget bubblar under ytan, skapar friktioner i värderingar som gjort Sverige till en attraktiv tillflykt. Om vi backar drygt hundra år bakåt i tiden, var religion impregnerad i svenska vardagen. Svenskar emigrerade för att slippa kyrkans kristna pådyvlingar. 

Idag är vi sekulariserade. 

Därför blir det kollisioner när människor anser att deras religion står över svensk lag och ordning. 

 

Religion ska inte sammankopplas med politik. Religion är en privat angelägenhet. 

Religionsfriheten får aldrig tillåtas att användas som språngbräda för framflyttning av dolda agendor.

 

I Sverige är män och kvinnor jämställda, sida vid sida. I Dubai, resande med tåg, är vi det inte. Där är vi könsuppdelade: En röd linje markerar hur långt ifrån varandra män och kvinnor ska stå.

Självklart måste diskuteras om kvinnor och män behandlas likvärdigt oavsett om det är inuti eller utanför ett religiöst rum. Jämställdhet och jämlikhet är viktiga grundstenar i svensk demokrati. Vi ska aldrig tillåta särbehandling oavsett ursprung, traditioner eller religiösa tolkningar.

 

Sekularisering är vad svenskar måste kämpa för under lång tid framöver. Med andra ord innebär det kamp för rätten att tro på vad man vill, att leva som man vill, att gifta sig med vem man vill. 

Religiösa forum som vägrar människor dessa fri- och rättigheter bör inte få utrymme i Sverige. 

 

Muslimer, fanatiker, islamister och extremister är inte synonymer. Det är islamister och högerextremister som tjänar på onyanserade debatter. Det är hög tid att sluta tro att islamitiska grenar företräder alla muslimer, precis som med allt annat finns nyanser. Många muslimer tar avstånd från de organisationer och religiösa ledare som för ett ideologiskt och religiöst positioneringskrig i det lågmälda.

 

Samhället ska aldrig anpassa sig för religiösa tolkningar. Kritik mot religion ska aldrig ses som ett personligt påhopp. Varje individ är mer än sin religion. Det är uppenbart för dem som förmår skilja på sak och person.