Kan du förklara vad det innebär att få en SRS-diagnos?
– Med segmentell rörelsesmärta (SRS) menas ett dynamiskt fel i kotpelares stabilitet (disknivåer) som orsakar konstant molande ryggsmärta i statiska ställningar samt kraftiga huggsmärtor, centralt i ländryggen vid hastiga oförberedda rörelser. Diagnosen kan inte fastställas med statiska röntgen- eller magnetkameraundersökningar utan via en specifik smärtutredning. SRS är en förkortning för segmentell rörelsesmärta alternativt segmentrelaterad smärta. Ett segment består av två kotor med mellanliggande disk och två facettleder.
Hur behandlas SRS vanligtvis?
– SRS kan inte behandlas bort med icke kirurgiska konservativa behandlingar utan stabiliseringsoperation är den överlägsna behandlingsmetoden.
Vilken rehab behöver patienten efter en SRS-operation?
– Den postoperativa eftervården och rehabilitering åligger respektive landsting, men resurserna varierar kraftigt i landet. Landstinget ska erbjuda en så kallad rehabiliteringsgaranti som i princip är obefintlig hos vissa landsting. Stabiliserande ländryggsträning i kombination med mjukdelsbehandlingar lokalt i smärtlindrande syfte med mera (så kallad multimodal rehabilitering) efter omfattande steloperationer och mångårig smärtproblematik ska erbjudas såväl inom primärvården (vårdcentraler) som på ryggrehabiliteringscentra och smärtrehabiliteringskliniker.
Vissa regioner/landsting verkar inte ens veta vad SRS är och gör heller inga operationer/behandlingar? Vad tror du det beror på?
– Dessvärre varierar kunskapsnivåerna kring SRS-problematik betydligt. Framförallt beroende på att patientens röntgenundersökningar ser i princip helt normala ut för patientens ålder. Dessutom är diagnosticering komplicerad och behandlingen resurskrävande. Det råder även betydande resurs- och kapacitetsbrist på de större sjukhusen i landet som måste prioritera akuta diagnoser framför de kroniska.