Lisa Harrysson från Finspång och Bea Andersson från Sonstorp vet hur det känns att stå inne i en lunga. Och de vet hur man vrider och vänder på en lever. Eller hur det går till att kika in i ett hjärta.
"Det finns dom som kallar oss för VR-tjejerna", berättade de för mig när vi träffades på Curt Nicolin gymnasiet (CNG) en dag här ganska nyligen. VR är en engelsk förkortning som på svenska uttalas som Virtuell verklighet; en datorbaserad modell av miljön - till exempel organen inne i en kropp - visas i en skärm som man bär som ett slags glasögon på huvudet. Tekniken ger möjlighet att liksom "kliva in" i kroppen.
"CNG är ju känt för sina teknikutbildningar där VR och tredimensionella skrivare och sådant används i undervisningen. Jag och Lisa har lärt oss mer och mer om VR genom att vi har fått "leka" med tekniken och nu pushar vi på för att använda VR också på Vård- och Omsorgsprogrammet där vi går", berättade Bea Andersson.
Lisa och Bea har "känt till varandra" större delen av sina 18-19: åriga liv. Båda två har växt upp i familjer med frikyrkligt engagemang. De blev vänner när de gick i samma konfirmationsgrupp. Nu är de snart klara med Vård- och Omsorgsprogrammets kombinerade yrkes - och högskoleförberedande utbildning.
"För mig var det ganska självklart att söka mig till en vårdutbildning. Jag var bara 12 år eller så när CNG började med Vård och Omsorg men jag minns att jag direkt kände att det var den utbildningen jag ville gå. Jag vill jobba med människor och jag tänker mig att jag kommer att arbeta som sjuksköterska längre fram i livet", sa Lisa Harrysson. Just nu praktiserar hon på Mo Gård där hon trivs väldigt bra. I årskurs två lärde hon sig teckenspråket och genom praktiken på Mo Gård får hon daglig språkträning.
"Mo Gård är en fantastisk plats. Nu praktiserar jag på en enhet för dövblinda människor och börjar lära mig hur det går till att prata taktilt; genom beröring i händerna, berättade Lisa.
Under det sista året är eleverna ute på praktik nästan hela tiden. Praktikplatserna finns bland annat inom Hälso- och sjukvård, äldreomsorg, Mo Gård och räddningstjänsten.
Bea Andersson praktiserar just nu på Kvinnohälsan på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
"Det som jag tycker är roligast med vården är att man når ut till så många människor. Jag älskar att prata med folk och att visa och hjälpa och påverka. Och nu när Lisa och jag håller på med VR så mycket som vi gör så känner jag att det är kanske något sådant som jag vill arbeta mer med; få in mer av den här nyttiga och spännande tekniken i vårdskolan? Jag vet inte riktigt vad jag vill göra sen. Men i april ska jag mönstra och förhoppningsvis blir det militär grundutbildning till hösten. Om 10 år är jag nog hur som helst polis", sa Bea och skrattade.
Hon har en kär faster som arbetar som polis i Dalarna.
"Det har påverkat mig mycket men polis känns också som ett yrke med stora likheter med vården vad gäller människor och ansvar. Så är det ju också så att det här med blåljus är lockande", erkände Bea.
Lisa höll med.
"Alla elever får några dagar med ambulansen här i Finspång. Och det är väldigt populärt och spännande att få åka med ut på "prio-ett-larm" där det är bråttom", sa Lisa.
I utbildningen ingår bland mycket annat att lära sig att ta blodprov. På skolan finns en gummiarm som de kan öva sig på. Läraren är också "mycket generös med sina armar" och släkten har nog också fått sina stick.
"Det var hur nervöst som helst att sätta nålen i en riktig patient första gången. Men de flesta är så snälla och tålmodiga", berättade Bea som får mycket övning på sin praktikplats.
Båda två är mycket nöjda med sin skola. De talar med stolthet om sammanhållningen.
"Många kurser och tillvalsämnen läser vi i blandade grupper med elever från de olika tekniska programmen som finns på CNG. Så det finns inget vi och dom här och det är så bra", sa Lisa.
Och nu ska de snart sluta.
"Det ska bli så kul och så hemskt", utropade Bea och Lisa närmast i kör.