Vit valplycka i Regna
Sju nytillverkade vita valpar tultar runt på en gräsmatta utanför Regna. Det vankas filmjölk.Det föds endast ett 50-tal vita schäferhundar om året i Sverige.
Valparna hjälps åt att slicka varandra rena efter måltiden.
Foto:
- Jag tror att de här är de vitaste schäfrarna i hela landet, säger han och bär ut ett stålfat med filmjölk.
Valparna vet vad som är på gång och gläfser hungrigt när de springer runt hans fötter. De fyra tikarna och de tre hannarna är fem veckor gamla. De har ännu inte fått några namn. Tikarna plus en hanne är tingade och de flyttar hemifrån redan vid åtta veckors ålder.
Filmjölk och köttfärs
När valparna var två veckor slog de upp ögonen för första gången och vid fyra började de få egen föda. Varje dag får de dela på två liter filmjölk, den är kalkrik och bra för benstommen. Dessutom serveras de köttfärs.
- Jag brukar köpa nötkött och be att få den mald. Det är för att de inte ska få så mycket fett, säger Magnus Lehrberg.
Varje år föds det runt 50 vita schäfrar i hela landet. För vanliga schäfrar är den siffran nästan 4 000. Sammanlagt finns det runt 500 vita schäfrar i Sverige.
Herdehund välkommen
Som Folkbladet tidigare har berättat är rasen vit schäfer inte godkänd av Svenska kennelklubben. Vit herdehund, som är exakt samma hund fast med ett annat namn, är däremot välkommen. Magnus Lehrberg tänker sälja sina valpar som vita schäfrar, även fast de inte får vara med på de större utställningarna med det namnet.
- Vad sen den nya ägaren gör med hunden kan inte jag påverka. Men folk som är intresserade av att tävla gör om sina hundar, säger han.
Uppfödare
Magnus Lehrberg har fyra fullvuxna vita schäfrar. Han är en av sju uppfödare av rasen i landet. De andra finns i Hällestad, Tranås, Nynäshamn, Malmö, Kristianstad och Hofors.
Mamma Citra cirkulerar vaktande runt sina mätta valpar. Då och då nafsar hon dem uppfostrande i nackskinnet.
- Nu ska hon få vila ett löp, sen ska hon få en kull till och efter det går hon i pension, berättar Magnus Lehrberg som själv blev pensionär i år.
Valparna protesterar lamt mot mammas behandling genom att gny.
De hjälps också åt att fostra varandra, men någon hierarki finns det ännu inte i kullen. De är för små. Efter maten lägger de sig i skuggan och gör det valpar gör mest - sover.
Så jobbar vi med nyheter