Vildsvinsinvasion i östgötaskogarna
- Någonstans mellan 3 000 och 10 000 vildsvin tror jag att det finns i Östergötland och det är en icke önskvärd utveckling, säger Thomas Modin som är rovdjursansvarig på länsstyrelsen.
Att vildsvinen förökar sig snabbt och nu beräknas vara 30 000 i Sverige är till glädje för en del - för andra inte. ARKIVFOTO: PRESSENS BILD
Foto:
- Cirka 1 000 djur tror jag att de tänkte sig, men nästan allt som hålls i hägna kommer ut. Kanske genom att ett träd faller över stängslet eller genom slarv. Det finns inget 100-procentigt vilthägn, säger Thomas Modin.
För tyskarnas skull
I hela Sverige räknar man nu med att det finns cirka 30 000 vildsvin och att stammen ökar i snabb takt. De som får sina åkrar, golfbanor eller kyrkogårdar brukar vara måttligt roade av vildsvinens framfart, medan exempelvis markägare som har jaktmark ser en chans att tjäna mer pengar.
- Förutom att erbjuda jakt på annat vilt erbjuder de även jakt på vildsvin, vilket är ett sätt att ta ut ett högre arrendepris till exempelvis tyskar, säger Thomas Modin.
Att vildsvinsstammen ökar kraftigt är alltså inte bara av ondo - än så länge. För det kan bli så att något måste göras för att stoppa utvecklingen, men redan nu är det tillåtet att när som helst mellan den 16 april och den 15 februari skjuta hur många vildsvin som helst. Med undantag av suggor med kultingar i släptåg.
Skygga svin
10 000 vildsvin i östgötaskogarna och ändå menar Thomas Modin att risken, eller chansen, att stöta på ett vildsvin på svampturen är minimal.
- De är mycket skygga och rör mest på sig på nätter, i skymning och gryning. Dessutom har de mycket god hörsel och ett gott luktsinne.
Men andra ord har de nosat sig till att det är nån annan i närheten och stuckit från platsen, som oftast är en tät och lite otillgänglig granskog, innan man själv fått syn på dem.
- De kan vara aggressiva om de är skadade och de kan bli ilskna på hundar, men annars är det ingen fara, säger Thomas Modin.
Det kan bli 185 cm långt, med en mankhöjd av upp till 100 cm, men är vanligen betydligt mindre. Pälsen är raggig (speciellt vintertid) och vanligen gråsvart-svartbrun. Ungarna är ljusa med längsränder. Huvudet är stort och halsen mycket grov. Honorna lever i små grupper (sällan upp till 100 djur) och hanarna ensamma, främst i löv- och blandskog, men också på kulturmark med skyddande skog, i Europa, Asien och norra Afrika. Vildsvin är allätare med frukter av ek, bok och hassel samt olika rötter som stapelföda. Det äter även animalisk föda, inkl. kadaver, om det kommer åt. Vid födosök bökar det upp marken, vilket gynnar föryngring av skogar men kan ödelägga t.ex. potatisodlingar. När honan (suggan) efter fyra månaders dräktighet skall föda de 3-8 ungarna bygger hon ett bo av gräs o.d., vilket försvaras mot fridstörare. Vildsvin utrotades i Sverige på 1600-talet. Små bestånd av från hägn förrymda djur finns i dag bl.a. i södra Götaland och i östra Södermanland till nordöstra Östergötland.
I Sverige fanns 1997 ca 100 hägn godkända för hållande av vildsvin.
Vildsvinsjakt sker i huvudsak som vakjakt, smygjakt och tryckjakt. Tryckjakt, som torde vara den vanligaste jaktformen i marker med övervägande skog, innebär att drevkarlar med hjälp av hundar försöker få svinen att lämna den plats där de gömmer sig och gå mot de utställda skyttarna.
Källa: www.ne.se