Det finns en måltidspolicy i Finspångs kommun från 2022. Den säger att "elever som äter lunch i grund- och gymnasieskolan erbjuds två rätter, varav en är vegetarisk”. Gott så. Men enligt Sverigedemokraterna har policyn börjat att urholkas. Arne Gunnarsson (SD) sitter i kommunfullmäktige för partiet och han har skrivit en motion om en ny måltidspolicy.
– Egentligen är det inget fel på den som finns. Men i dag händer det minst en gång i veckan att barnen bara erbjuds vegetarisk mat, säger han och visar upp en matsedel.
– Det är inte det policyn säger och i dag tycks det vara så att man kan tolka det som att fler dagar skulle kunna vara helvegetariska, säger han.
Torgny Maurer är gruppledare för Sverigedemokraterna. Han uppfattar det som att den som frågar om måltidspolicyn möts av upprörda känslor.
– Det har tagits beslut av tjänstemän att ändra i policyn och när vi frågade uppfattades det som att vi kritiserade skolmåltidspersonalen. Men det handlar inte om det. De gör ett mycket bra arbete. Men som det har blivit nu är det helt och hållet vegetariskt en dag i veckan. Och det stämmer inte med vad som har bestämts.
– Vi vill inte ha några aktivister bland tjänstemännen där man bara bestämmer att det ska vara helvegetariskt en dag i veckan. Barn behöver möjlighet att få i sig animalier såsom kött, fläsk, kyckling, fisk och skaldjur. Och denna möjlighet måste finnas varje dag. För den som inte vill äta det finns ett vegetariskt alternativ, säger Arne Gunnarsson.
I motionen lyfter Arne Gunnarsson att animaliska livsmedel är bättre för hälsan jämfört med vegetabiliska livsmedel. Läser man Livsmedelsverkets rekommendationer är bilden lite mer komplex. Myndigheten skriver bland annat att:
- Äter man mindre än 500 gram rött kött i veckan (motsvarar 600–750 gram rått kött) minskar risken för tjock- och ändtarmscancer.
- I kött finns viktig näring, men även bönor, kikärter, linser, fisk, ägg och fågel bidrar med mycket järn och protein.
- Kött är det livsmedel som påverkar klimatet och miljön mest. Därför är det viktigt att minska på köttet och att välja det kött man äter med omsorg.
- Nöt och lamm som betar kan också ha positiva effekter. I exempelvis Sverige bidrar de till ett rikt odlingslandskap och till att naturbetesmarker hålls öppna. Det gynnar många hotade arter.
Vad säger ni om Livsmedelsverkets rekommendationer?
– När det gäller "äter man mindre än 500 gram rött kött i veckan minskar risken för tjock- och ändtarmscancer" så finns det inga vetenskapliga studier på att nötkött från djur som levt i sin naturliga miljö, alltså betesdjur, skulle öka risken för tjock- och ändtarmscancer. Människan har ätit kött i årtusenden, säger Arne Gunnarsson.
När det gäller näringsvärdet i kött kontra näring i vegetariska produkter, säger han så här:
– Vegetariskt protein är okej, men saknar en del viktiga aminosyror och mineraler och vitaminer som finns kött. Men som sagt: Vegetariskt alternativ finns ju alltid att tillgå i vår policy.
Arne Gunnarsson håller inte riktigt med om att kött är det livsmedel som påverkar klimatet mest. Han kallar klimatpåverkan "helt försumbar":
– Jag håller med om att nöt och lamm som betar har positiva effekter och att de ger ett rikt odlingslandskap. Att naturbetesmarker hålls öppna gynnar många hotade arter.
Sverigedemokraterna vet inte om de kan få de andra partierna i kommunfullmäktige med sig på motionen. Men det är viktigt med diskussionen, säger Torgny Maurer.
– Det finns en risk att vi får in alltmer mat som är processad och manipulerad. Vi vill att det ska serveras köttfärssås när det står det på matsedeln och inget annat. Det ska inte kunna gå att ha biffar på insekter, säger han.
Arne Gunnarsson menar att partiets motion framför allt handlar om elevernas hälsa och möjligheter att göra bra ifrån sig i skolan.
– Det måste finnas måltider som ger barnen den näring de behöver för att kunna orka med skolan. Det är det främsta syftet med vår motion, säger han.
En invändning mot ert förslag skulle kunna vara att kött har blivit dyrt och att det krävs större eftertanke för att få ihop en vettig matsedel i skolan. Vad säger ni om det?
– Finspång lägger redan i dag mer pengar på barnens måltider än många andra kommuner. Så jag tror inte på att skjuta till mer pengar. Samtidigt är det väl så att grönsaker också har blivit dyrare, säger Torgny Maurer.