"Vi ska inte ha skolor som vi inte behöver"
- Vi ska ha de resurser vi behöver för att ha en bra skola, men vi ska inte driva skolor vi inte behöver. Det är min syn, förklarade Peter Fransson, ordförande i humanistiska nämnden i Finspång.
Peter Fransson, ordförande i humanistiska nämnden, gästade s-pensionärerna. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
"Får skämmas"
Det som händer med sjukvården i länet i allmänhet och närsjukvården i Finspång i synnerhet var flera s-pensionärer upprörda över. Detsamma på det sätt simhallen vanskötts och som inneburit att befolkningen är utan simhall. Peter Fransson ville inte gå på djupet i dessa frågor eftersom de inte ligger på hans bord. Han höll med i vissa delar av kritiken mot landstinget och beträffande simhallen ansåg han "Finspång får skämmas över att inte ha en simhall."
Området som Humanistiska nämnden har under sin hatt är stort. Här sorterar förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen, biblioteket, musikskolan, fritidsgårdarna och den allmänna kulturen. Nämnden har cirka hälften av de budgetpengar som delas ut av kommunen.
Anpassa (skol)kostymen
Peter Fransson ansåg det ofrånkomligt att vissa skolor kommer att stryka på foten. Barnafödandet minskar och det betyder att elevunderlaget sjunker.
- Vi ska driva skolor så ekonomiskt som möjligt. Vi ska inte göra av med mera pengar än vi behöver göra, för att i stället få pengar över till andra verksamheter. Vi ska ha de resurser vi behöver för att ha en bra skola, men inte driva skolor vi inte behöver. Vi ska anpassa kostymen efter det elevantal vi har, var Peter Fransssons budskap.
Hårstorpsskolan är i farozonen. Mögel har inte konstaterats, men det finns annat från byggnadstiden som är långt ifrån bra, bland annat ventilationen. Allt sammantaget skulle innebära en kostnad på 25-30 miljoner att åtgärda för att få skolan i godkänt skick. Sådana summor har inte kommunen råd med. En av Finspångs två fritidsgårdar finns just i Hårstorpsskolan. Peter Fransson konstaterade att frekvensen på båda gårdarna (den andra ligger på Nyhem) är låg.
På gymnasiesidan i Finspång ökar antalet elever. En överenskommelse finns numera som säger att varje elev har rätt att välja vilken i vilken skola han eller hon vill gå i Östergötland. Ansökan är alltså öppen med det förbehållet att om utbudet är stort så har elever som bor närmast aktuell skola förtur.
Gymnasium behövs
- Finspång behöver en bra gymnasieskola. Jag ser ett stort behov av förändringar och utbyggnad av vår gymnasieskola. Det behövs samordning mellan olika aktiviter för att finansiera en sådan utbyggnad, sa Peter Fransson.
Peter Fransson är även ordförande i Beställarförbundet, som startades 1997 och är ett försöksprojekt där Finspångs kommun, Försäkringskassan, landstinget och länsarbetsnämnden samarbetar. Sex försöksområden finns i Sverige. Utvecklingen med det arbetet har varit lyckat i Finspång. Om utvecklingen varit densamma i hela Sverige som i Finspång skulle, enligt Peter Fransson, flera miljarder ha kunnat sparas.
- Perioden har betytt mycket för Finspångsborna. Vi har fått ytterligare tre år till på försök från 2003. Jag tycker snart det är dags att sätta ner fötterna och göra en utvärdering. Det är dags att genomföra detta fullt ut i landet.
Så jobbar vi med nyheter