"Sedan länge har man värnat om sjöarna och vi har sannolikt inga mörkertal", säger miljöinspektör Chris Eriksson-Modig vid Finspångs kommun.
I en larmrapport framkom nyligen att det finns 28 500 fastigheter i Östergötland som inte är anslutna till kommunala avloppsnät – och att det för Finspångs kommun skulle ta 37 år att åtgärda alla undermåliga avlopp.
Detta enligt en kartläggning från VVS-fabrikanternas råd, som är en branschorganisation med landets 100 ledande industriföretag inom VVS, värme, ventilation och sanitet och VA, vatten och avlopp.
– Jag reagerade starkt när jag läste den, säger kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektör Chris Ericsson-Modig.
– Som jag har förstått det har de räknat det totala antalet enskilda avlopp i kommunen delat med hur många nyanssökningar vi får in per år. Resultatet från den beräkningen bygger på att samtliga behöver åtgärdas. Så är inte fallet, säger hon och fortsätter:
– Eftersom vi har inventerat och ställt krav sen 90-talet har många bra avloppsanläggningar. De siffrorna stämmer inte här. Från 90-talet har Finspångs kommun prioriterat att ha koll. Sedan länge har man värnat om sjöarna och vi har sannolikt inga mörkertal, säger Chris Ericsson-Modig.
I Finspångs kommun finns ungefär 2 200 små wc-avlopp plus runt 500 BDT-avlopp (spillvatten från bad, disk och tvätt).
– Vi inspekterar varje anläggning vart tionde år. Vi har varit hos alla i alla områden och försöker att inspektera upp till 200 per år, säger Chris Ericsson-Modig.
Hon uppskattar att vart tionde avlopp får underkänt i inspektionerna, årligen ett 20-tal alltså.
– Det är sällan vi träffar på enbart slamavskiljning utan efterföljande rening. Här finns mycket sandig mark som ofta är lämplig för naturlig sandfiltrering innan spillvattnet når ned i grundvattnet, säger Chris Ericsson-Modig.
Olagliga är de avlopp som är utan tillstånd, de som är bristfälliga och inte fungerar som de ska. I en del fall finns bara en stenkista efter slamavskiljningen som innebär att orenat vattnet tar sig till grundvattnet.
De största riskerna med utsläpp av orenat avloppsvatten är övergödning i sjöar och vattendrag samt att folk kan få förorenat vatten i dricksvattentäkter och vid badplatser.
Luftningsrör till avloppsbrunn.
Hur allvarliga är de problemen här i kommunen?
– Inte så allvarligt lokalt. Sedan varierar det var det förorenade vattnet hamnar. Kraven stiger ju närmare vattendraget avloppet finns, likaså för sjöarna Hunn och Bleken till exempel som är dricksvattentäkter. Bönnern är delvis övergödd i och med att det finns många hushåll och flera jordbruk där, säger Chris Ericsson-Modig.
Under en tid i somras var det badförbud i Bönnern och det var otjänligt dricksvatten i Hävla.
Men hon ser betydligt större problem med det stora kommunala avloppsnätet än de små enskilda.
– Det borde läggas större fokus och mer pengar på det kommunala avloppsnätet som är eftersatt. Blir det stopp i en pumpstation är det många kubik med orenat avloppsvatten med fosfor och bakterier som rinner rakt ut i Skutbosjön, säger Chris Ericsson-Modig.
Hur ofta inträffar sånt?
– Under mina två år här i Finspångs kommun har det hänt två gånger, vad jag vet. Mig veterligen har utsläppen inte resulterat i fiskdöd eller liknande. Länsar funkar för flytande partiklar, men själva vattnet beblandar sig för fort. Men framförallt är det negativt för sjöns vattenkvalitet på lång sikt. På kort sikt är det främst bakterier som är hälsoskadliga vid bad till exempel, säger Chris Ericsson-Modig om den direkta miljöpåverkan.