Vem ska vårda alla äldre i framtiden?
FINSPÅNGAntalet äldre som i framtiden kommer att behöva både vård och omsorg är rekordstort. Samtidigt som intresset för att söka en vårdutbildning fortsätter minska. En ekvation som inte går ihop.
Det är på tiden att vårdanställda och deras arbete uppskattas. Att höja lönerna är enligt Ing-Marie Jeansson och Gullan Brandt-Lindvall ett sätt att göra vårdyrket attraktivt och få fler att söka sig dit. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
<b>Vad gör kommunen?</b>
Vid kommunfullmäktiges senaste möte fick de svar på sina frågor om hur kommunen har tänkt lösa detta, vad man tänker göra för att få ungdomar att söka utbildning inom vården i framtiden och hur vi ska göra vården attraktiv. Men svaren gav inga konkreta lösningar. Där framkom det att Finspång har för få sökande för en egen utbildning, men att frågan om att göra vården mer attraktiv är något som berör humanistiska nämnden och socialnämnden, men som ska samordnas via personalutskottet och kommunstyrelsen. Under tiden blir allt fler allt äldre. Under tiden strejkar kommunalarbetarna för högre löner.
- Nästa generation kommer nog inte att ställa upp så lojalt på arbetsgivarens vilkor, säger Ing-Marie Jeansson.
Det råder en annan tidsanda.
- Kvinnor accepterar inte längre att vara beroende av en man. Vi måste kunna leva på våra löner, säger Gullan Brandt-Lindvall. De menar att den nya generationen kvinnor har blivit bättre på att säga nej och istället tala om hur de vill ha det.
- Vi har inte varit så bra på att hävda oss och kräva de löner vi är värda.
Men att säga nej när man vet att det är sjuka eller gamla människor som drabbas är inte det lättaste.
- Människor kryper under skinnet på en, säger Gullan.
För att göra vårdyrket attraktivt är det enligt dem viktigt att ha en fast heltidsanställning i botten. Att unga inte vill ha fast jobb, utan väljer att vara rörliga på arbetsmarknaden avfärdar de som en myt.
På 1970-talet låg undersköterskornas och vårdbiträdenas löner i nivå med industriarbetarnas. Då var utbildningen attraktiv och intagningspoängen höga. Dit vill man igen. Kanske måste inte intagningspoängen vara så höga. Betyg i empati finns till exempel inte. Men det gäller inte bara att locka ungdomar till vården. Även vuxna ska hitta dit. Nu pratas det mer och mer om validering. Ett sätt att ompröva de faktiska kunskaper man har till en form av behörighet.
<b>Förbättringar</b>
På Ing-Maries lista över saker som kan göra vårdyrket mer attraktivt står arbetstider.
- Många är positiva till tre-tresystemet, men det finns andra varianter också där de anställda får vara med och bestämma.
Tvättstugeschema är ett sätt där personalen själva får schemalägga en längre period. Det finns också möjlighet att få så kallade heliga dagar. Som vårdpersonal kan du ju jobba dagar, kvällar, nätter och helger, då är det svårt att vara med i en kvällsverksamhet som studiecirklar eller gymnastik. En helig dag kan då göra att du alltid är ledig på tisdagar.
Självstyrande grupper inom bland annat hemtjänsten är också ett sätt att öka medbestämmandet och delaktigheten inom vården, liksom möjlighet till någon form av karriärsystem.
<b>Trivs på jobbet</b>
Hur man än vänder och vrider på idéer om hur vårdyrket ska göras mer attraktivt går det inte att komma ifrån att en lön som man kan leva på skulle göra yrket bra mycket attraktivare.
Fast om Ing-Marie och Gullan skulle vara i gymnasieåldern är det möjligt att de gjort samma yrkesval som de gjorde för 30 år sedan. Trots att de har facit i hand.
Så jobbar vi med nyheter