"Vi ska försöka datera alla delar av kyrkan närmare och mer precist," säger Olle Ferm.
Olle Ferm, professor i medeltidshistoria vid Stockholms universitet, pekar mot vinden i Sankta Maria kyrka.
– Det är kan vara lite trångt att ta sig upp och du kommer att bli smutsig, säger han.
Den äldsta delen av kyrkan byggdes på 1100-talet, antar man. Men det går att komma ännu närmare ett mer precist årtal. Det är på vinden som Olle Ferm tillsammans med hantverksforskaren Mattias Hallgren söker efter timmerstockar som man kan borra prov i.
Ingången upp är smal och snårig.
– Vi ska försöka datera alla delar av kyrkan närmare och mer precist, det gör vi lättast på vinden, säger Olle Ferm.
Här uppe finns bärande timmerdelar som varit med ända från början. Det gamla virket har flera hundra år på nacken, en tung doft av damm är påtaglig på vinden. Den historiska känslan är närvarande.
"På vinden finner vi mycket spår efter hantverkare, människor och detaljer från byggprocesser. Det är som ett bibliotek för oss att titta på, där vi kan tolka detaljerna och omvandla det i bilder, text och förklaringar", säger Mattias Hallgren.
Mattias Hallgren sitter vid en timmerstock. Han borrar ut en bit av virket och tar den i sin hand.
– Så här doftar det av ett virke som är 1 000 år gammalt, säger han.
Kyrkan har konstruerats i olika etapper. Den karaktäristiska valvslagningen som nu kännetecknar Sankta Maria kyrka gjordes först på 1400-talet. Målningarna, från samma tid, på valven är det som lockar en hel del turister under sommarmånaderna. Men delar av kyrkan är alltså äldre än så.
– Egentligen vet ingen exakt när det är byggt, inte närmare än det man kan få fram genom att jämföra med andra kyrkor i närheten. Ibland finns inristningar med årtal, men inte här, säger Mattias Hallgren.
Här ett prov av virket från en av takstolarna i Sankta Maria kyrka.
Genom att borra och plocka ut små bitar av virke från kyrkans takstolar uppe på vinden och sedan skicka dessa till laboratorium – detta kallas byggnadsarkeologi – kan man datera träet med hjälp av dess årsringar som forskare bedömer.
Denna vetenskap kallas dendrokronologi.
– Uppe på vinden har vi den äldsta versionen av kyrkan och det är där vi försöker hitta alla detaljer och spår. Takstolarna är samma som när den första delen av kyrkan byggdes. Det vi gör nu är att jämföra de fynd vi hittar på vinden med fynd från andra kyrkor och byggnader, där träprov har tagits, säger Mattias Hallgren.
Hur nära kan man komma ett svar på hur gammalt det är?
– Om man har tur går det att bestämma vilken månad det är byggt. Men i princip vill vi komma åt vilket år det är skulle jag säga.
Varför är det intressant?
– Varje kyrka man vet ännu mer om är ytterligare en pusselbit till att förstå medeltiden. Det finns så lite skriftliga källor om byggnationer. Men går vi upp på vinden finner vi mycket spår efter hantverkare, människor och detaljer från byggprocesser från förr. Det är som ett bibliotek för oss att titta på, där vi kan tolka detaljerna och omvandla det i bilder, text och förklaringar. Vi kan jämföra det med samhällsutvecklingen runt om på bygden. Det handlar om att öka kunskapen om medeltida byggande.
Uppe på vinden i Sankta Maria kyrka.
Projektet finansieras av Olof Skoglunds stiftelse och kommer senare publiceras i en bok om kyrkan, kan Olle Ferm meddela. Han har tagit initiativ till, och leder projektet, som inkluderar tio forskare med olika specialiteter.
Sankta Maria kyrka är ett statligt byggnadsminnesmärke och är särskilt skyddad av vissa lagar och faller under statens ansvar att vårda. Sankta Maria är Finspongs församlings äldsta kyrka.
Kyrkan var från början inte särskilt stor och har byggts ut successivt i etapper. Koret kom till under senmedeltiden och den nuvarande några 100 år senare.
Ann-Catherine Bonnier vid dörren från 1495 i Sankta Maria kyrka.
Ann-Catherine Bonnier, konsthistoriker, står under valven vid kyrkbänkarna och visar en ritning över byggnaden. Hon berättar om Sankta Maria kyrkas historiska värde som få andra byggnader kan matcha. Här finns det tre dörrar som också bär en tung historia.
– Det är en väldigt speciell kyrka, och att den räknas som ett statligt byggnadsminnesmärke är ett bevis för det. Det som är ganska unikt är att det finns tre medeltida dörrar med järnbeslag i kyrkan. En är gjord 1495 och är nästan världsberömd, den är väldigt stilig bemålad. Och här borta finns en 1200-talsdörr till exempel, och att vi kan avgöra det beror på hur smidet är utformat, säger hon.
Hur precist vet man i dag när den äldsta delen av kyrkan är byggd?
– Vi antar att den äldsta delen är från 1100-talet, men vet vi inte säkert. Vi ska försöka komma fram till det, säger Ann-Catherine Bonnier.
Kommer ni att lyckas?
– Det ser väldigt hoppfullt ut.