Världens bästa bönor
- Varje dag dricks över en miljard koppar kaffe i världen. Det är fantastiskt, sa Ulla-Britt Wallin, tidigare ägare av Kaffebönan i Söderköping.
Multiplicera den här koppen med en miljard får ni svaret på hur många koppar kaffe som drick varje dag. FOTO: SCANPIX
Foto:
Drygt 110 medlemmar lyssnade på Ulla-Britt Wallin och hennes utläggning om dessa dryckers historia.
- Kaffebönan är vår bästa böna, som man samlas vid till vardag och fest, konstaterade Ulla-Britt Wallin.
Kaffeträdet, eller busken, är en höglandsväxt som kan bli över tio meter hög. Bästa kvaliteten fås av de bönor som odlas 700 meter över havet. Växten är självpolinerande, sprids alltså med vindens hjälp. Tre-fyra år eftr planteringen sker första skörden.
Arabica vanligast
Av tre huvudsorter är Arabica den dominerande. Tre fjärdedelar av allt kaffe som produceras i världen hör till den sorten. Den odlas i Brasilien, Colombia, Centralamerika och Östafrika.
Frosten är kaffebönornas värsta fiende. Men det finns flera stora bovar.
- Svamp, torka, översvämning och insekter både ovan och under jord utgör en fara. Det är konstigt att det överhuvud taget finns något kaffe i världen när det finns så mycket som skadar bönorna, påpekade Ulla-Britt Wallin.
Icke desto mindre konsumeras över en miljard koppar kaffe i världen om dagen.I början på 1600-talet började kaffet bli bekant som dryck. I slutet av samma århundrade nådde det i små kvantiteter Sverige. På allvar blev det känt hos oss i början på 1700-talet, då Karl XII tog med sig bönor efter att ha varit på krigarstråt i Turkiet.
- På 1740-talet kostade ett kilo kaffe lika mycket pengar som en drängs lön under ett år, påpekade Ulla-Britt Wallin.
1754 infördes kaffeförbud som uphävdes innan århundradets slut, 1802 blev det nytt förbud och 1814 infördes en lyxskatt som upphörde 1923.
- Kaffet var kvinnornas dryck. Männen ville gärna spetsa med sprit. På 1900-talets början blev kaffet svenskarnas nationaldryck, till vardags som till fest. Ordet påtår finns bara i Sverige. Uttrycket "sörpa" är östgötska och betyder att man doppar gammalt bröd i kaffet. Ordet påtår finns bara i Sverige, förklarade Ulla-Britt Wallin.
På 1960-talet expanderade televisionen i Sverige. Då föddes TV-kannan och kaffedrickandet ökade i hemmen. Samtidigt blev det allt svårare för caféerna att överleva. Det ena fiket efter det andra försvann.
- I slutet på 80-talet började cafélivet blomma igen. Snart är det som det var på 1930- och 40-talen, sa Ulla-Britt Wallin.
Teet koffeinrikare
Teet omtalades i Sverige första gången 1715. I vilt tillstånd kan växten bli 20 meter, odlad blir den två meter hög. Till skillnad mot kaffebönan tål tebladen frost. I Asien produceras 80 procent av allt te. Indien och Kina har tillsammans 51 procent av världsmarknaden. I Indien och Indonesien går det att komma upp 14 skördar om året.
Storbritanien importerar mest, 15 procent av den totala mängden som går på export. Sverige har i sammanhanget inte mycket att skryta med, bara 0,24 procent importeras. Detta trots att allt flera ungdomar dricker te i stället för kaffe.
- Tebladen innehåller koffein. Faktiskt mera koffein än i kaffe. Det är alltså ingen idé att byta ut kaffe mot te av det skälet, poängterade Ulla-Britt Wallin.
En ny medlem välkomnades till Bruks-
pensionärerna.
Så jobbar vi med nyheter