Närvarostödjarna Linda Olsson och Julia Hagstedt påpekar att varje individ som har hög frånvaro kräver sin egen lösning.
Antalet elever som är frånvarande från skolarbetet har ökat i kommunen. Nyhemsskolan är en av skolorna som har hög frånvaro.
– Vi ser en ökning under förra året. Av högstadiets 350 elever låg 78 elever på över 20 procents frånvaro. 14 elever hade över 50 procents frånvaro under höstterminen, säger Linda Olsson, närvarostödjare för Nyhemsskolans högstadieelever.
– Vi har inte sett den minskning av frånvaron som vi förväntat oss efter pandemin. I årskurs F– 9 i hela kommunen är var tionde elev borta mer än 20 procent och vi har några elever som aldrig är i skolan, säger utvecklingsstrategen Isabelle Vikström.
Kommunstyrelsen har beslutat att satsa två miljoner kronor för arbete med minskad frånvaro i grundskolan och införandet av en särskild undervisningsgrupp.
– Att försöka öka elevers närvaro är något vi jobbar mycket med, precis som psykisk ohälsa. Att inte elever går till skolan är ett samhällsproblem, säger utbildningsrådet Mikael Wallin (L).
Utbildningsrådet Mikael Wallin (L) lyfter fram vikten av att bygga en kultur, där elever vill vara i skolan.
Julia Hagstedt är närvarostödjare i årskurs F– 6.
– Vi ser tyvärr att frånvaro föder frånvaro, det kan vara tufft att ta sig tillbaks, säger hon.
– Vi ser att det är svårare att ändra beteendet för elever i ålderskategorin årskurs 7– 9, där frånvaron är som högst. Vårdnadshavare blir ibland chockade när de ser att 20 procents frånvaro motsvarar en dags förlorad undervisning per vecka och omkring sju veckor på ett år, säger elevhälsochef Mathias Berg.
Hur arbetar ni för att minska frånvaron?
– Varje individ kräver sin egen lösning. Elever kan ha haft en längre sjukdomsperiod eller höga krav på sig själv, som skapar ångestproblematik. Det är ett stort pussel kring varje individ, säger Linda Olsson.
Linda Olsson, Magnus Stark och Isabelle Vikström vill se en minskad frånvaro i skolorna.
I samspråk om frånvarosituationen var Linda Olsson, Magnus Stark, Isabelle Vikström, Mathias Berg, Julia Hagstedt och Mikael Wallin.
– Det är viktigt att följa upp individen tidigt. Vi bygger relationer med elever, föräldrar och har kontakt med BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) och andra instanser. Jag är inte lärare, jag arbetar inte inom vården, utan är en länk som elever och föräldrar direkt kan vända sig till, säger Julia Hagstedt.
Nu gör kommunen en riktad satsning på en central särskild undervisningsgrupp, där elever från hela kommunen ska kunna gå under kortare perioder.
– De ska vistas i en lokal som är frikopplad från övrig skola, säger Isabelle Vikström.
– Den är inte igång än. Vi ska rekrytera personal – fem personer – där vi samlar kompetensen på ett ställe. Tanken är att cirka tio elever i årskurs 6– 9 ska kunna gå där, innan de kan hitta tillbaka till skolmiljön, säger Mathias Berg.
Målet är att nya verksamheten ska dra igång i augusti.
Nyhemsskolans rektor Magnus Stark tycker det är oerhört viktigt att satsningen fortsätter.
Mathias Berg, Julia Hagstedt och Mikael Wallin hoppas att de olika insatserna ska ge resultat.
Nyhemsskolans rektor Magnus Stark poängterar hur betydelsefulla dessa insatser är.
– Det är oerhört viktigt och tacksamt att politiken beslutat att fortsätta med satsningen. Det är oroväckande med den höga elevfrånvaron. Varje elev som inte går till skolan är ett misslyckande för samhället, säger Magnus Stark.
I kommunen finns totalt fyra närvarostödjare i grundskolan.
– Mina mål handlar om att se elever växa och bli trygga i sig själva. Man blir aldrig fullärd i det här jobbet. Relationsbyggande är så viktigt, att eleverna kan hitta tryggheten hos en vuxen, som inte dömer dig efter betyg eller andra saker, säger Julia Hagstedt.
Mikael Wallin konstaterar att förhoppningen är att satsningarna ska ge resultat.
– Vi måste bygga en kultur där elever vill vara i skolan. Den höga målsättningen är att alla elever ska vara i skolan, säger Mikael Wallin.