Det var natten mot onsdagen som ett mejl dök upp i partiets mejlkorg. Avsändaren var anonym, men innehållet var tydligt, enligt Lilibet Gustafsson. Det var dels riktat mot partiet i stort, dels mot en enskild person, en kvinna som bland annat fanns med på partiets kommunlista inför kommande val.
Lilibet Gustafsson vill inte gå in på det exakta innehållet.
– Vi har polisanmält det och det får utredas där. Men det jag kan säga är att det handlar om ett grovt och starkt hot mot den här kvinnan, med ett tydligt kvinnohat. Det har gjort att hon inte vill stå kvar på kommunlistan längre. Hon hoppade av med omedelbar verkan.
Lilibet tillägger:
– Man blir arg, ledsen och upprörd. Det här är ett hot mot svensk demokrati, att skrämma en person som tar ansvar och vill göra en demokratisk insats.
På vilket sätt har partiet kunnat stötta henne?
– Hon får allt stöd hon önskar och behöver. Sedan handlar det om att vi i partiet måste processa och försöka landa i vad som har hänt för att sedan gå vidare.
Lilibet Gustafsson vet själv vad det innebär att utsättas för hot. Hon har åtskilliga gånger blivit hotad, både som politiker och i andra sammanhang.
Har du känt rädsla?
– O ja! 2016 gick det så långt att jag faktiskt backade från alla kommunala politiska uppdrag.
Men du kom tillbaka?
– Ja, tack vare kvinnokraften. För det är så att vi kvinnor ofta är utsatta men vi har också nätverk där vi peppar och stöttar varandra Så det är därigenom jag har kommit tillbaka. Men det är tyvärr alldeles för många politiker som drabbas.
Lilibet Gustafsson hänvisar till en rapport som sammanställts av Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Siffror för 2020 visar att var fjärde politiker i landet utsatts för hat, hot och våld.
– Här måste vi alla kämpa för en nollvision, för annars leder det till att folk inte vill engagera sig politisk och hur kommer det att bli då, undrar Lilibet Gustafsson.
Brottsrubriceringen för händelsen riktad mot Vänsterpartiet i Finspång är brott mot medborgerlig frihet, vilket innebär att någon genom andra brott, som hot och våld, försöker förhindra demokratiska fri- och rättigheter.
För den som döms kan påföljden bli fängelse i högst sex år.
– Vi kommer att polisanmäla varje gång, om hoten fortsätter, säger Lilibet Gustafsson.