Döda träd som fallit omkull är vanligt i Skelettskog.
Det är tider för att plocka skatter från marken att ha till sylt och eller mat. Men är du ute i skogen måste du se upp och vara vaksam. I spåren av granbarkborren härjande framfart under den varma sommaren 2018 står många döda träd kvar i så kallade "Skelettskog".
– Undvik att gå i skogen om det blåser. Döda grenar eller i värsta fall träd kan falla ner, vilket kan vara farligt, säger Elodie Le Souchu, forskare på Statens Lantbruksuniversitet, SLU.
Anika Gossmann, doktorand (till vänster) och Elodie Le Souchu, postdok forskare på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Hon är ekolog och studerar kring vad det finns för levande djur i de döda träden. Enligt SLU var Östergötlands län ett av de områden som blev särskilt utsatt där hundratals granar dött i olika skogspartier.
– Är man i en granskog ska man se om barken flagnat på träden. Ser den inte bra ut ska man titta uppåt. Om toppen är avbruten är det tecken på att trädet är dött. Då ska man ta sig från det området, berättar Elodie Le Souchu.
Som bär eller svmpplockare är tipset att titta uppåt för att se hur granarna ser ut. Är barken borta och att det inte finns grenar är risken att du befinner dig i en så kallad "Skelettskog"
Skelettskog är ett nytt fenomen i Sverige och fanns knappt innan granbarkborrens framfart 2018. Det är svårt att se vilka träd som riskerar att falla. Det kan ske inom några år eller decennier senare.
Fällorna byts ut under två tillfällen i studien.
Fälla för insekter.
Varje behållare märks från viket träd i vilket område som de infångade insekterna kommer ifrån och när de fångats.
När Folkbladet möter forskarna är de ut i ett skogsområde vid Ängenäs naturreservat i Finspångs kommun. Men de har också flera andra partier i Finspångs och Norrköpings kommun som de tar prover från.
– Vi studerar vilket djur- och växtliv som finns i skelettskogarna. Det har inte gjorts tidigare och vi vet inte vilka arter finns i de här miljöerna.
Fällor sätts runt träden. Det är någon sort av svart väv. När insekterna kommer ut från stammen har de ingenstans att ta vägen. Enda vägen ut är genom öppningen till en plastflaska med vätska som dödar, men bevarar kvarlevorna.
Elodie Le Souchu registrerar uppgifter från ett av fällorna.
Dessutom görs kartläggning av marken.
– Vi vill studera den biologiska mångfalden. Kanske kan skelettskogen bidra till det. Vi vill se vad det finns för liv i det som är dött, förklarar doktoranden Anika Gossmann.
Vegetation och djurliv dokumenteras för att se vad för liv som uppstår efter döda träd.
Hon har en ram med rutor som hon lägger på marken. Sen för hon anteckningar på vad hon ser i respektive ruta.
Kartläggningen är en del i ett större projekt där skelettskogar studeras även i småland.
– Vi satte ut fällor i våras. Nu byter vi ut flaskorna under sommaren och sen gör ännu ett byte under hösten. Arbetet kommer pågå under två år, och vi samlar in data som vi sen ska analysera, berättar Elodie Le Souchu.