– Ja det kan man nog konstatera, säger Ole Fassen, som jobbar på Bornholms Försvarsmuseum i staden Rönne.
– Bara det faktum att kanonen fått ett namn, Marna, är ju ovanligt för kanoner. Vad jag vet är det väl bara två andra namngivna kanoner, nämligen Mons Meg, en 1500-talskanon i Edinburg Castle i Skottland och tyskarnas gigantiska kanon Tjocka Berta från första världskriget.
Varför blev då den här Finspångskanonen namngiven?
– Ordet Marna betyder på bornholmska morgon och det var mest på morgnarna som den här kanonen, gjord i Finspång 1864 och med serienumret 56, användes.
Mest på morgnarna?
– Ja, kanonen fungerade som en signalapparat, som kunde leda skeppen in till hamnen i Rönne, när det var dimma. Man sköt tre skott, ett mot havet, ett mot hamnen och ett mot norr.
Var 56-an aldrig med i någon strid, innan den blev förvandlad till dimkanon?
– Nej, just 56-an fick aldrig vara med om någon strid. Det var nämligen så att danska armén köpte ett antal fyrapunds räfflade kanoner från Finspång 1863 och en del av dem kom i aktion i krigen 1864.
– Men ett antal av kanonerna blev levererade till Danmark först efter freden. 56-an blev levererad till staden Hald på Jylland 1864 och där blev den kvar till 1871.
– Då blev den överförd till Köpenhamn och ingick i fästningsartilleriet till 1905. Då betecknades den som omodern och inte krigsbrukbar längre och hamnade på ett magasin.
– Men 1906 såldes den till Rönne hamn här på Bornholm, där den brukades som dimkanon innan den sedan hamnade här på museet.