Det var i början på februari beskedet kom att Finspångs kommun köper det gamla lasarettet samtidigt som Region Östergötland köper mark av kommunen för att bygga det nya vårdcentrumet i centrala Finspång. Finspångs lasarett är i för dåligt skick för att renoveras utan rivs och ersätts med bostäder. Övertagandet sker 2021.
Det fanns redan före 1880 sjukhus i Finspång. Det hade tillkommit 1850 i samband med koleraepidemin. På 1860-talet kom det första egentliga sjukhuset, en mindre tvåvåningsbyggnad vid torget i hörnet Vallonvägen och Lasarettsvägen. Men redan på 1700-talet fanns det en "brukskirurg" anställd vid Finspångs bruk.
Det var också bruket och dess ägare, kommendör Carl Ekman som kom att ligga bakom tillkomsten av Finspångs lasarett.
Östergötlands läns landsting hade bildats 1862. Då fanns det fyra lasarett i länet, Norrköping, Linköping, Söderköping och Vadstena. Vid landstingsmötet 1873 beslutades om två nya, Finspång och Kisa.
Carl Ekman upplät mark och var beredd att betala en tredjedel av byggkostnaderna. Det blev betydligt mer. Av den totala kostnaden på 54 130 kronor behövde landstinget bara betala 16 400.
Den 1 oktober 1880 togs sjukhuset i bruk.
"Sjukhusbyggnaden.....är uppförd i närheten av Finspångs bruk på en liten höjd i en med furuskog bevuxen park och med vacker utsikt öfver den närbelägna sjön Bönern", skrev Richard Wawrinsky 1906 i Sveriges lasarettsväsende förr och nu. Husets längd är ungefär 30 meter skriver han och på gaveln finns en tolv meter lång veranda. Wawrinsky ger en ingående beskrivning av lasaretts exteriör och interiör, kompletterat med skisser.
"Badrummet har cementgolf och oljemålade väggar samt badkar av ek; vatten pumpas medelst en hydraulisk vädur från ofvannämnda sjö upp till en järncistern på vinden..." skriver han bland annat.
Från början fanns 12 vårdplatser, vilka utökades med sex året därpå till planerade 18.
Det finns i det nuvarande lasarettskomplexet inga spår efter den första byggnaden. Det revs vid en utbyggnad 1958. Men dessförinnan skedde flera till- och ombyggnader.
1897 fick lasarettet elektricitet. Läkaren G Strömberg hade då skrivit att det under mörka dagar var svårt "att operera i kroppens hålor". 900 kronor kostade installationen.
1903 kom rikstelefon och 1908 var den första större utbyggnaden klar.
Det var tuffa första decennier både för personal och patienter. Vid Medicinalstyrelsen inspektion 1913 fick lasarettet beröm för god ordning, men det behövdes också repareras och förses med centralvärme och vattenklosetter.
Det inspektörerna fann var kakelugnar och torvmullstoaletter, vilka spred en "elak lukt". I väggarna hittade man ohyra.
Ett par år senare var allt fixat.
Den fortsatta historien i korthet
• 1928 utökas antalet vårdplatser till 60.
• En förlossningsavdelning med sex platser öppnas 1939.
• Åren 1956–1962 byggs lasarettet ut i tre etapper.
• 1975 öppnas en medicinsk barnmottagning.
• 1978 lades förlossningsavdelningen ner.
• 1988 flyttar primärvården in i lasarettet.
I dag har Närsjukvården i Finspång knappt 250 medarbetare, varav merparten inom primärvården. De båda vårdcentralerna har sammanlagt cirka 28 300 listade patienter.
I Närsjukvårdens lokaler finns även dagkirurgi, psykiatri, mödravård och flyktingmottagning. Dessa verksamheter tillhör andra enheter inom Region Östergötland.
Källor: Stig Schilling, Lasarettet i Finspång 100 år, Birger Persson och Kent-Inge Fredriksson Lasarettet i Finspång 125 år, Richard Wawrinsky, Sveriges lasarettsväsende förr och nu (1906), Regionarkivet, Finspångs kommunarkiv och www.regionostergotland.se.