Vi når gårdens ägare Sofia Persson och Stefan Johansson på var sin traktor. De är båda intensivt upptagna med att skörda vad som skördas kan.
– Gräset är grönt och frodigt, men det blir ändå inte en volym som kompenserar för det bortfall vi haft tidigare i somras, säger Sofia.
Stefan måttar med handen och visar hur högt gräset borde ha varit.
– Det blev inte riktigt vad vi hoppats på. Vi behöver 500 balar för att klara vinterfodret och får kanske ihop 350 till 400 balar på de cirka 100 hektar vi skördar, säger han.
– Vi har blivit erbjudna att köpa gräs på rot också, fortsätter han.
Sofia Persson berättar att man under sommaren köpt grovfoder och skördat arealer som aldrig skördats tidigare. Genom dispenser har man kunnat skörda även mark i träda.
Det här är en situation som går igen i hela Finspång och även länet.
Greger Arvidsson, Lämneå gård, är LRF:s kommungruppsordförande i Finspång. Han säger:
– Som tredjeskörd är det någorlunda, men med tanke på att det inte blivit någon andraskörd och dålig förstaskörd så är det på årsbasis riktigt illa. Kruxet är också att det varit två torra år tidigare så det finns inga reserver.
Peter Borring, ordförande i LRF Östergötland, uppskattar att det kommer att saknas ungefär 30 procent av foder för länets bönder. Det är en siffra Greger Arvidsson håller med om.
Kommer det att gå att köpa ensilage?– Nej. Det räcker inte med pengar, för det finns inget att köpa. Stora mjölkgårdar får lösa det med halm och sedan ge mer spannmål och kraftfoder.
Det mönstret känns igen även på Vita Fall, berättar Sofia Persson.
– I vår ekologiska uppfödning använder vi normalt väldigt lite kraftfoder, men i år är vi tvungna att köpa en del för att dryga ut grovfodret. Eftersom spannmålsskörden också är generellt låg är kraftfoderpriserna höga och ekonomin i uppfödningen blir hårt ansträngd. Sedan kan man minska på antalet munnar att mätta, säger Sofia Persson.
– Vi har redan sålt lite livdjur (djur som inte slaktas utan hålls för avel eller annan verksamhet, reds. anm.), säger Stefan Johansson.
Vid Vita Fall finns totalt 300 djur som ska ha mat – 150 dikor plus kalvar och rekryteringsdjur (yngre djur ska behålls för att längre fram ersätta äldre djur, reds. anm.)
Att slakta tidigare är inte heller lätt.
– Det är för många i samma situation. På sikt kan vi slakta fler djur än vad vi tänkt, men det är på andra sidan årsskiftet, säger Sofia Persson.
– Vi vill ju inte dra ner på antalet kalvande kor. Det är grunden för vår verksamhet, säger Stefan.
– Jag tror att vi kommer att reda ut det här, slutar Stefan Johansson optimistiskt.