För tolv Är sedan berÀttade vi om FinspÄngsbon David Jansson, som tog med sig familjen för att leva och verka i Tanzania. Tanken var att jobba som drift- och underhÄllschef pÄ naturgasdrivna kraftanlÀggningen, Songas plant, Ubungo power station, i tvÄ Är.
Det blev totalt tolv Ärs vistelse, med arbete i bÄde Tanzania (9,5 Är) och Mocambique (2,5 Är).
â Dottern Tova var tolv och sonen Vilmer fem nĂ€r vi Ă„kte. De har fĂ„tt vĂ€xa upp i Afrika, ser sig som vĂ€rldsmedborgare och pratar bĂ€ttre engelska Ă€n svenska, sĂ€ger David Jansson
Ăldsta sonen Fabian var 16 Ă„r vid flytten, men valde att stanna kvar i Sverige och gĂ„ bandygymnasiet.
â Det hade aldrig gĂ„tt utan min livskamrat Linda. Hon gav upp hela sin karriĂ€r för min skull. Hon hade mest hemlĂ€ngtan av oss i början, men minst i slutet och har byggt upp ett stort nĂ€tverk av vĂ€nner i Afrika.
David hade ett ansvarsfullt jobb pÄ anlÀggningen i Tanzania.
â Vi producerade 20 procent av landets elförsörjning. Jag kĂ€nde ett stort ansvar och jobbade ofta 60-timmmarsveckor, men det var ett roligt arbete. I Mocambique var jag "lands operation chef" för Siemens Energy, jobbade vid en stor vattendamm, som förser landet med el.
I Tanzania var engelska gÄngbart överallt, medan portugisiska talas i Mocambique.
â Det var roligt att lĂ€ra upp afrikaner vĂ€sterlĂ€ndsk mentalitet. I Afrika Ă€r det strikt hierarki pĂ„ arbetsplatser, de har svĂ„rt för att hĂ„lla tider. I Sverige Ă€r det mer ordning och reda, sĂ€ger David Jansson.
Han pÄpekar att familjen var privilegierad som vÀsterlÀnningar.
â Man bodde som en kung! Vi hade hushĂ„llerska, trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare och vakt. Relationen till vĂ„ra anstĂ€llda Ă€r jag stolt över.
Han nÀmner hushÄllerskan Cecilia, som ett exempel.
â Hennes dotter kunde lĂ€sa pĂ„ universitetet med hjĂ€lp av pengar vi bidragit med. Linda lĂ€rde Cecilia om jĂ€mstĂ€lldhet, att hon inte ska acceptera att bli slagen av sin man. Hon sydde vĂ€skor, som vi tog med och sĂ„lde i Sverige. För dessa pengar kunde hon bygga sitt eget hus.
53-Ă„ringen har förstĂ„s mĂ€ngder av minnen frĂ„n alla Ă„r i Ăstafrika.
â Vi har hela tiden bott nĂ€ra Indiska oceanens strĂ€nder och fisk och skaldjur Ă€r en favoritrĂ€tt.
David lyfter fram ett par safariupplevelser i Tanzania som han aldrig kommer glömma.
â Jag har varit pĂ„ safari som man fĂ„r stĂ„pĂ€ls av. Vid ett av tillfĂ€llena stod en av Tanzanias största elefanter bara ett par meter frĂ„n bilen. Det andra minnet Ă€r nĂ€r vi tillbringade en hel eftermiddag mitt i en lejonflock, med 28 individer. Och vi fĂ€rdades i en helt öppen bil, sĂ€ger David Jansson.
Han framhÄller Zanzibar som en favoritdestination.
â Kritvita strĂ€nder, azurblĂ„tt vatten, dykning och snorkling, som Ă€r bland de bĂ€sta i vĂ€rlden. Zanzibar kallas för kryddön, maten dĂ€r Ă€r fantastisk.
Han uppmanar alla som funderar pÄ att jobba utomlands att ta chansen.
â Det har varit skitkul! Jag Ă„ngrar det inte en sekund. Det roligaste har varit alla nya vĂ€nner, vi har fĂ„tt kompisar i hela vĂ€rlden.
Men saknaden av Sverige har ocksÄ funnits och familjen har hela tiden haft huset kvar i FinspÄng.
â Sverige Ă€r ett fantastiskt land, ett av de bĂ€sta i vĂ€rlden. Svenskar Ă€r bortskĂ€mda och förstĂ„r inte hur bra de har det. En sak jag saknat mycket Ă€r Ă„rstider. Nu har jag bott i lĂ€nder dĂ€r det Ă€r exakt samma vĂ€der varje dag.
För tillfÀllet jobbar han pÄ SaltÀngens Mekaniska i Norrköping.
â Jag Ă€r arbetsledare och arbetar pĂ„ timmar. Man kan sĂ€ga att jag Ă€r mellan jobb, fĂ„r se vad som hĂ€nder och om vi blir kvar i Sverige, sĂ€ger David Jansson.