Egentligen kunde Lydia Wastesson och Robin Tell enkelt blunda, se framåt och lägga högstadieåren bakom sig.
Det skulle vara lätt. Knappast någon skulle klandra dem, nu när de går på gymnasiet.
Istället skrev Lydia en insändare.
Budskapet var enkelt.
"Skolan ska stärka eleverna, inte bryta ned dem. Bygg en gemensam högstadieskolan åt ungdomarna i Finspång".
På onsdag 27 januari väcks frågan som ett medborgarförslag på kommunfullmäktige.
De båda eleverna anser att det som sitter i väggarna på högstadiet i Finspång behöver brytas.
– Det går egentligen inte säga en sak. Det hänger ihop allting. Det saknas pengar och kommunen tvingas spara in. Lärare vill inte jobba kvar och det förstår jag. Det är trångt, skolan är inte byggd för att ha det antalet elever den har. Långa korridorer, instängt, inga fönster. Vi går båda på Bildningen nu, det var ett uppvaknande. "Oj, är det så här en skola ska se ut". Det var plötsligt roligt att gå till skolan bara för att det var trivsamt, berättar Lydia.
Vi träffar henne och Robin Tell utanför Grosvadskolan, där de själva gått. Engagemanget lyser igenom när de berättar om högstadieåren de nu har bakom sig.
– Jag minns hur vi pratade och klagade om det själva, i alla år. Jag har fortfarande kompisar som går här. Det är precis likadant för dem. Det jag tycker är konstigt är att ingen reagerat på det förut. Föräldrar, lärare? Det är dags att göra någonting, förklarar Lydia utanför den graffitismyckade skollängan.
– Det var rörigt bland eleverna när jag gick i skolan. De som inte skötte sig fick hålla på som de ville i flera år, berättar Robin Tell som upplevde att inte någon tog tag i problemen eller brydde sig.
Skolresultat bekräftar den bild de tidigare högstadieeleverna målar upp på skolgården.
Efter nian klarar fler än riksgenomsnittet grundskolan med godkända betyg i Finspång. Men för de flesta innebär högstadiet en tid av sänkta studieprestationer. Färre än riksgenomsnittet sticker ut positivt med höga betyg. När det gäller höga meritvärden sjönk Finspångs niondeklassare 103 placeringar till plats 218 av 290 kommuner i Lärarförbundets "Bästa skolkommun 2020".
Tillsammans är Nyhemskolan, klass (F till 6) och Grosvadsskolans högstadie med i projektet "Samverkan för bästa skola". Projektet är halvvägs igenom de tre år som ska förändra verksamheten positivt.
– Det känns som samma mönster. Hitta problem, förändra lite här, lite där. Men det blir ingen riktig förändring. Det är en nystart som behövs. Jag skrev att man borde bygga en ny skola. Jag har pratat med flera som går på Nyhemsskolan och de säger samma sak även om de verkar ha haft en bättre sammanhållning där. Vi hade ingen, säger Lydia.
Robin Tell berättar om sina tre år med lektioner i spanska där de hade sex, sju vikarier. En av dessa lärare var utbildad.
– Det ska finns hjälp till de som behöver. Det ska vara en bättre miljö, man ska vilja gå där. Men det ska också finnas en viss auktoritet. Det får inte bli för rörigt.
Hur skulle ett nytt högstadium i Finspång kunna se ut?
– Jag tycker både elever och lärare förtjänar en plats som Bildningen. Samla allt på ett ställe. På Grosvad finns det varken grupprum eller enskilda platser för elever som har behov av extra stöd. Vi ska inte hänga ut Grosvadsskolan men det är allvarligt. Det håller inte längre, säger Robin Tell.