Tätort mot landsbygd i skoldebatt
FINSPÅNGFöräldrar till barn på landsbygdsskolorna ville prata om sina respektive skolor. Föräldrar i tätorten tyckte att på landsbygden finns i alla fall alla skolorna kvar.Peter Fransson (s) ordförande i humanistiska nämnden försökte förgäves få till stånd en diskussion om helheten.Det var en ganska rörig debatt om skolorna i sessionssalen i måndags.
I måndags bjöd de in skolråden för att diskutera förslaget. Utgångspunkten är att elevunderlaget minskar och att skollokaler måste anpassas till detta. Nämnden anför både pedagogiska och ekonomiska skäl. Cirka 50 personer deltog på mötet.
Socialdemokraterna och vänsterpartiet anser bl a att skolornas antingen ska ha förskoleklass (F) t o m klass 5 eller förskoleklass t o m klass 9.
<b>Hårstorpsskolan</b>
När det gäller Hårstorpsskolan så anser partierna att den ska avvecklas. Både renovering och nybygge skulle bli för dyrt, och det finns plats på övriga skolor. Dunderbacksskolan och Ängslyckeskolan föreslås bli enbart förskola i framtiden. Storängsskolan utökas från klass 4-9 till F-9.
Lillängsskolans F - 3 ändras till F - 5, Grosvadsskolans 4 - 9 blir F - 9. Svälthagsskolans F - 3 blir F - 5, Viggestorpsskolan som i dag har F - 6 blir F - 5. Där utökas förskolan från en avdelning till två eller tre. Nyhemsskolan fortsätter som F - 9. Hällestadsskolan går från F - 6 till F - 5.
Ljusfallshammars skola och Ekesjö skola avvecklas helt enligt förslaget. Grytgöls skola som i dag är F - 6 blir F - 5, men kan också avvecklas. Björke, Rejmyre och Brenäs blir F - 5. Brenäs fortsätter att vara F-6.
Föräldrarna på landsbygdsskolorna är helt emot att sjätteklassarna ska åka till tätorten, de anser att det blir för långa dagar, som barnen är för små för.
- Våra barn tillbringar sammanlagt ett helt sommarlov på bussen, sade en kvinna, som också hävdade att de blir så trötta att de riskerar att inte studera vidare.
Peter Fransson visade beräkningar över befolkningsutvecklingen de närmaste decennierna. Där framgick att Finspång får räkna med ett vikande elevunderlag. Siffrorna ifrågasattes av flera åhörare.
- Hur kan ni veta något om vilka skolor som har lågt elevunderlag 2011. De barnen är ju inte födda än, påpekade en kvinna.
-Man kan inte föra över nationella siffror till en bygd, det vet alla som sysslar med samhällsplanering, sade en man.
<b>Pedagogik</b>
Peter Fransson höll med om att siffrorna inte är exakta, men ansåg ändå att de visar på tendenser. Han ansåg vidare att modellen med F - 5 har pedagogiska fördelar.
-Jag är inte pedagogiskt utbildad, men jag har fått de signalerna från de som är det.
Flera röster talade emot detta, bl a hävdade en dam att representanter från Skolverket inte anser att det stämmer.
Föräldrar från tätorten, vars mindre barn kommer att gå på F - 9-skolor - om förslaget blir verklighet - ansåg att landsbygdsskolorna inte var så missgynnade som de själva ansåg.
-De flesta skolorna är ju kvar, våra små barn ska dela skolgård med nior, sade en mamma. Skolråden från de flesta landsbygdsskolor passade på tillfället att bjuda in humanistiska nämnden till en diskussion om just sin skola.
- Kom till oss och för en dialog, var budskapet.
Så jobbar vi med nyheter