"Skola måste vi erbjuda. Vi kan inte säga att vi har fullt eller inte kan ta emot fler elever", säger Zlatko Jankovic.
Som vi tidigare har berättat har kommunstyrelsen beslutat att en ny skola för årskurs F–6 samt anpassad skola (särskola) ska byggas i närheten av Grosvadsskolan.
– Det är jättekul. Vi har inte byggt en ny grundskola sedan 1980, så det är en stor händelse för oss, säger Zlatko Jankovic, verksamhetschef för förskola, F–6 samt särskolan.
Fackförbundet Sveriges Lärare lyfter lokalbristen som en av de största utmaningarna i Finspång. I tätorten är många klasser mellan 25 och 30 elever, även i förskoleklass.
– Vi jobbar utifrån skolor som är äldre än från 1980. Det handlar om att dela in sig i olika grupperingar, att dela klasser och så vidare. Det är utifrån de förutsättningarna vi jobbar.
Men finns det utrymme för att göra det?
– Vi har lokala utmaningar till viss del, men jag tycker att våra enheter hanterar det bra.
Något tak för hur stora elevgrupperna får vara finns inte och i takt med att elevgrupperna har växt har ventilationen fått anpassas och ibland bytts ut helt.
– Skola måste vi erbjuda. Vi kan inte säga att vi har fullt eller att vi inte kan ta emot fler elever. Då får vi hitta lösningar som att dela grupper eller sätta dit en paviljong som gör att vi ökar lokalytan.
Zlatko Jankovic tycker att rektorer och lärare gör ett bra jobb utifrån de förutsättningar som finns.
Nya elever placeras utifrån klasstorlekar och bostadsadress.
– Sedan kan vi komma till ett läge då vi behöver dela upp en klass i två när vi kommer över numerären 30.
Men han ser svagheter med små klasser. Få elever ger få lärare.
– Jag tror att det är svårare i mindre grupperingar, då är man ofta ensam vuxen. Men utmaningar finns det givetvis, det ska jag inte sticka under stol med.
Här någonstans, vid Grosvad, ska den nya skolan ligga.
Den nya grundskolan ska bestå av två paralleller, alltså två klasser i varje årskurs. Om varje klass består av 25 elever innebär det att skolan får 350 elever plus den anpassade skolan.
– Jag tycker att det är bra. Det är lättare att organisera en stor skola, att rekrytera lärare och göra bra läromiljöer för elever och så vidare.
Zlatko Jankovic säger att de ser över rektorernas förutsättningar för att minska omsättningen. Att lärare får täcka upp för varandra ser han däremot som positivt, eftersom elever sagt att de känner större studiero med lärare de känner.
– Viggestorpsskolan är ett jättebra exempel på hur de arbetar med det här på ett medvetet sätt. Där har de lärarlag på lågstadiet och mellanstadiet där man går in för varandra och arbetar mycket ihop.