Succé för Sommarrocken

Tobias Lindros har saknat Sommarrocken. Han var där för att se kompisarna i The Sciples.

– Det är första gången jag ser dem live när det inte är rep, säger han. Sommarrocken behövs, det räcker att titta sig omkring för att förstå varför.

– Vi har duktiga musiker i Finspång som behöver visa vad de kan, säger Tobias Lindros.

Folk i alla åldrar sitter på uteserveringen och lyssnar. Banden har också ett brett ålderspann.

– Man ser alla banden. Det är olika generationer, säger Tobias Lindros.

– Det är högre medelålder i publiken än jag trodde, säger Magnus Renberg vid ett av vip-borden. Han är där med sina kollegor från Fröbergs som tryckt upp festivalens banderoller.

– Det är bra att någon ordnar det här och att det finns initiativtagare som satsar ideellt arbete, säger han.

När banden spelar är ljudvolymen för hög för att kunna prata. Inomhus sitter därför Sara Bengtsson med maken Daniel med sina kompisar. De vill kunna prata och lyssna på musiken samtidigt. Hon är från Finspång från början och är nu bosatt i Stockholm. Hon ser Sommarrocken som en chans att träffa gamla kompisar från förr.

– Jag har hälsat på en del gamla bekantingar, en del klasskamrater. Den här musiken är inte mitt första val nu, säger hon men det är kul att komma hit och göra något som vi inte brukar göra.

Maria Kreutz är mamma till trummisen i The Sciples, Samuel Kreutz. Hon har följt alla banden som Samuel spelat i. I dag har hon barnbarnet Svea Jansson-Kreutz, 2, på armen för att Svea ska få se pappa spela. Sedan är det sovdags för Svea som ska hem till mamma och lillebror.

Malin Fritofsson minglar runt på festivalområdet. Krocken med Barbados spelning på Bruksvallen är Malin Fritofsson inte bekymrad över.

– Det är bra att de spelar, säger hon. Jag hade inte kunnat ta in mer folk.

Redan vid 16-tiden var det kö in, berättar Malin Fritiofsson som berättar att bandet Bullet haft problem blivit stoppade i Tyskland där polisen hävdat att turnébussen hade för svaga bromsar. De fick bli bärgade hela vägen till Danmark. Men de kom i tid till spelningen i Finspång, sågs och segrade.

– Bullet var supernöjda, säger hon. De gillar sådana här små gårdsspelningar.

Tidsschemat höll och det var inga förseningar. Enda gången säkerhetspersonalen behövde ingripa var när publiken strömmade upp på scenen under Saturday's Heroes avslutande låt. Annars var det lugnt. Polisen rapporterar också om en lugn lördagkväll överlag i Finspång trots att mycket folk var i omlopp i och med Bruksdansen och Sommarrocken.

Malin Fritiofsson kom i säng först på morgonkvisten efter att ha plockat ner staket och var trött men nöjd när Folkbladet nådde henne.

– Det har varit helt toppen, suveränt, jag är skitnöjd, säger Malin.

Peter Bergstrand Granath som spelar trummor i bandet Rawfish är i dag en i publiken tillsammans med kompisarna Jan-Erik "Janiz" Eriksson och Johan Widlund. Johan spelar i dödsmetallbandet Intestinal.

– Det är kul att det finns en sådan här festival. Det behövs folk som Malin, säger Peter Bergstrand Granath.

Musiken är viktig tycker han.

– Det behövs lokaler att repa i. I de flesta kommuner kommer banden långt ner på listan och man är hänvisad till studieförbund för att kunna repa. Många unga vill spela musik och kommunerna borde satsa mer på musik och ungdomar. Vill man få bort vandalisering av busskurer och sådant ska man inte lägga ner fritidsgårdar utan satsa mer i stället, säger Peter Bergstrand Granath. Man måste satsa på alla hobbyer. Inte bara på sport och kommunala musikskolan.

Johan Widlund håller med.

– Musiken betyder mycket för många. Det är ett sätt att släppa sig fri och ägna sig åt det man vill.