Sorg, ilska och lättnad på dagkirurgin
Sorg och ilska men också lättnad över att beslutet äntligen är fattat. Känslorna var många på dagkirurgin i Finspång i går.
- Oerhört synd för sjukhuset och för Finspångsborna, säger anestesisjukskötaren Stig Almqvist.
Foto:
- Det är jättesorgligt. Jag tänker inte främst på mig personligen utan det är en jättestor förlust för verksamheten, säger Anna Ströberg, vårdenhetschef för dagkirurgin.
För de flesta på enheten, här jobbar ett 20-tal personer, var beslutet väntat men hoppet har ändå funnits där för många.
- Jag känner sorg och vrede, men jag tror inte riktigt att jag har fattat att det är så här nu, säger Birgitta Claesson som har jobbat på dagkirurgin sedan 1967.
"Synd för sjukhuset"
Ett år längre har anestesisjukskötaren Stig Almqvist arbetat.
- Det här är oerhört synd för sjukhuset och för Finspångsborna.
- Vi visste ju att det skulle bli så här, men ändå så känns det eftersom det är så definitivt nu. Medelåldern är ju rätt så hög här och då är det inte roligt att börja pendla till Norrköping och börja om på något nytt, säger Karin Larsson.
Narkosläkaren Peter Cox tycker ändå att det känns som en lättnad att beslutet äntligen är fattat. Några nickar instämmande, men samtidigt känner personalen en fortsatt ovisshet eftersom de inte vet när avvecklingen ska ske.
- De pratar om att vi ska vara kvar så länge det finns ett behov och vad är behov då? Det finns väl ett behov både här och där, säger Stig Almqvist undrande.
Hur motivera?
Gårdagens beslut innebär troligen att enheten får vara kvar längre än det såg ut i ursprungsförslaget.
- Det där tycker man nog olika om beroende på vilken roll man är i. För dem som inte har så långt kvar till pensionen kan det vara bra om det drar ut på tiden, men jag är inte lika övertygad om hur det ska gå att bedriva den här verksamheten om det dröjer två år. Hur ska jag kunna motivera och skapa arbetsglädje? De som känner att de inte vill följa med till Norrköping kommer ju att se sig om efter andra jobb och hur ska jag kunna rekrytera folk hit, frågar sig Anna Ströberg.
Så jobbar vi med nyheter