Anläggningen är långt ifrån tom när NT kommer på besök, även om det först verkat så. Sedan i måndags har åtta hästfrälsta kvinnor varit här på säsongens sista ridläger. I en box förbereder Katarina Savolainen en brun häst för dagens första ridpass. Hon rider på ridskola hemma i Sundsvall resten av året och det är femte gången hon är i Finspång på läger.
– Jag och min syster ville åka på ridläger tillsammans och tittade runt en del. Vi ville hitta ett läger bara för vuxna som kändes seriöst, säger hon och klappar sin fyrbenta kompis.
Vera Danell, Dalarö, har ridit hela sitt vuxna liv på ridskola och det är hennes förtjänst att det i dag hålls vuxenläger hos Ryttarkamraterna FInspång. Danell har åkt hit varje sommar sedan 2006 och allt började med att hon ringde klubben och frågade om de kunde tänka sig att arrangera ett läger för vuxna.
– Jag brukar vara här två läger men i år blev det bara ett, säger hon och pustar ut en stund utanför stallet. Vera Danell pratar varmt om hästarna, ridlärarna, vännerna och inte minst om maten.
– Vi bor spartanskt i den lilla stugen där borta. Det fins ingen toa, så man får gå ut och kissa i busken om man inte vill gå ner hit, eller är rädd för att visa rumpan. Det är riktig lägerkänsla, skrattar hon.
I ridhuset har ett ridpass precis avslutats och det blir en skrittur i skogsbacken, innan hästarna får en välförtjänt paus och ryttarna tar itu med stalltjänst. I täten rider Maria Forsberg. Det som lockar henne att komma tillbaka år efter år är:
– Helheten. Det är de små grejerna som gör det. Man sitter uppe på kvällarna och pratar och man badar i sjön. Jag blir som barn igen och slutar duscha i en vecka.
I köket står ridlärare Jessica Sjöqvist och förbereder lunch. Nygräddade bröd står på en plåt intill spisen. Allt som serveras är hemlagat, berättar Sjöqvist och sköljer grönsaker under kranen. Att vuxenläger är ovanligt i dag, tror hon inte, men kan tänka sig att det inte fanns så många för ett antal år sedan.
Vera Danell och de andra lägerdeltagarna har mycket inflytande över upplägget på lägervistelsen. Jessica Sjöqvist och ridskolechef Elisabeth Svedemark lyssnar in varje enskild deltagares mål och vill hela tiden utveckla verksamheten.
– Ett önskemål är att lägren ska bli några dagar längre, vilket de eventuellt kan, avslutar Sjöqvist.