Snart dags för Revelj i Finspång

Reveljen har sitt ursprung, enligt uppgift, i Skarpskyttemusikkåren i Eskilstuna och kom till Finspång via en man vid namn August Waldemar Nahnfeldt.

Blåsmusiken som fanns i Finspång vid den tiden hade verkat sedan ca 1860 i olika skepnader. Den kom till stånd tack vare Carl och Augusta Ekman som hade ett stort musikintresse, och var frikostiga både med pengar och punsch. Detta ledde till att brukskassören Sixten Hagelstein. Bröderna, tillika tjänstemän vid bruket Alfred och Jakob Lindström fick tillsammans med bruksarbetaren F. Bark möjlighet att spela och praktisera sin musikalitet vid olika sammankomster såväl vid slottet som spelande av midsommarmusik vid dansbanan.

För bruksarbetaren Bark och de tre bokhållarna hade det nog inte varit så lätt att få tid och ekonomiska möjligheter att ägna sig åt denna hobbybetonade verksamhet om inte bidrag och intresse kommit från patron Ekman.

Reveljen har spelats av olika blåsorkestrar under årens lopp. Allt i från Bruksmusikåren, Finspongs Musikföringen, sextetten Klippan, Brödrasextetten, Frälsningsarméns hornmusikkår, Finspångs Blåsorkester, Finspångs Gossorkester, de förenade frikyrkornas blåsorkester och Finspångs skolors musikkår som numera spelar revelj på Viggestorps området något senare.

Den kanske mest udda orkestern som spelat Reveljen är Ljustes bröder som ställde till med förtret i det gamla brukssamhället Finspong. När det var dags för reveljen hölls tiden för start och vilken väg som skulle gås hemlig. Ljusets bröder kom först upp ur sängarna och gick före de andra med sina instrument. Instrumenten bestod av diverse saker som det gick att föra oljud med, plåtburkar, bleckpipor och fioler till exempel. Musikanterna var utklädda och en del av dem kunde inte betecknas som nyktra. Det var cirka 20-talet av Ljusets bröder. Deras konkurrens och upptåg fick Nahnfeldt att ilskna till och sade,

– Nej fy tusan pojkar, vi går åt Lotorp, och så blev det.

Det medförde att även Lotorpsborna under ett antal av år väcktes av reveljen.

Under årens lopp sedan 1885 har det gått upp och ner med spelandet och intresset för Reveljen men för de flesta Finspångsbor är Reveljen ett välkommet inslag i Finspång.

Källa: Per-Erik Störe