FINSPÅNG
– Även i år har vi i veckan haft julspel i Slottskapellet, med ett levande Jesusbarn, berättar komminister Margareta Ridderborger som hållit i arrangemanget.
Dels sex föreställningar för förskolor och skolor i kommunen, dels en gång för allmänheten. Dessutom har man spelat två föreställningar i Hällestads kyrka för barn från den trakten.
Nu väntar ytterligare arrangemang i Slottskapellet under kommande helger:
Närmast julbön söndagen den 24 december, med sång av Leif Fransson.
Annandag jul, tisdagen den 26 december, blir det sedan en julmässa som sedan följs av en nyårsdagsmässa den 1 januari, bland annat med deltagande av Eva Yngvesson som ska spela trumpet.
Slutligen är det även inbokat en musik- och lyrikkväll i slottskapellet söndagen den 21 januari.
Angående slottskapellet, där man också arrangerar bröllop och dop, men inga begravningar, kan man notera att det upptar de två nedre våningarna i slottets nordvästra flygel. Slottet uppfördes 1668 - 1685, troligen efter ritningar av den holländske arkitekten Adriaan Dortsman.
Kapellet var ursprungligen avsett som gudstjänstlokal för de reformerta vallonerna vid Finspångs bruk.
I exteriören markeras inte kapellet speciellt, utan arkitekturen är en del av slottets helhet med putsade fasader avfärgade i gult och
fönsterindelning som övriga slottet.
Ingången ligger i flygelns västgavel och slottets och övriga delar nås från slottskapellet, dels genom läktarvåningens dörrar till herrns rum och dels genom
sakristian till souterrainvåningen.
Kapellets interiör domineras helt av omgestaltningen 1891 genomförd av brukspatron Carl Ekman i samarbete med arkitekten Helgo Zetterwall. Läktaren, som går runt tre av kapellets väggar, lär dock vara ursprunglig.
Finspångs slott byggnadsminnesförklarades 1965.
Altartavlan är målad av Pehr Hörberg 1794. Enligt samtida betraktare föreställer den ” sju änglar som bära försoningens kors mot de rymder, som Han öppnat mot den fallna mänskligheten”,
Predikstolen är från mitten av 1600-talet. Den skänktes 1654 av patron Knut Ödla på Stjärnviks säteri till S:ta Maria kyrka. Då ”Maria ” blev ödekyrka placerades den så småningom i slottskapellet.
Inför en renovering 1891 började Augusta Ekman planera fönstermålningarna. Hon lät sig inspireras av svärsonen von Scheele, sedermera biskop på Gotland. Hon anses vara målningarnas skapare. Fönstren är tillverkade i Italien.