Skriver om NĂK:s kvinnohistoria
De Ă€r alla kvinnor som har jobbat inom NĂK (Norra Ăstergötlands Konsumtionsförening). NĂ€r de blev lĂ„ngtidssjukskrivna började de trĂ€ffas en gĂ„ng varannan vecka. Det gör de fortfarande men nu i en studiecirkel dĂ€r de skriver om NĂK:s kvinnohistoria.
Gunilla Persson, Maj HumĂ©ur, Gunnel Bergström, Irene Lindvall, Margareta Ăsterberg och Kerstin Ericson Ă€r sex av de kvinnor som hĂ„ller pĂ„ att ta fram NĂK:s kvinnohistoria. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto:
- Det var för att komma ut och göra nÄgonting och inte bli sittande, sÀger Maj Huméur.
Det handlar fortfarande mycket om att umgĂ„s, men har nu ocksĂ„ utvecklats till en studiecirkel inom ABF dĂ€r kvinnorna hĂ„ller pĂ„ att skriva NĂK:s kvinnohistoria. Förslaget kom med anledning av att Handels fyller 100 Ă„r 2006. PĂ„ flera hĂ„ll i landet jobbas det med att till dess att skriva ner historian. Att det handlar just om kvinnornas historia Ă€r ganska sjĂ€lvklart.
- Handels Àr ju kvinnohistoria och sÄ finns den inte redan framtagen heller, sÀger Gunilla Persson.
MĂ„nga minnen
Mycket av den historia de ska skriva ner kan de hĂ€r kvinnorna sjĂ€lva, de har alla jobbat inom NĂK i mĂ„nga Ă„r.
- Vi har börjat frÄn 50-talet, vi har gÄtt sÄ lÄng tillbaka som nÄgon av oss var med, berÀttar Gunilla Persson.
1951 började till exempel Gunnel Bergström i den första snabbköpsbutiken i centrum.
De vet Ànnu inte hur deras arbete exakt ska presenteras nÀr det blir klart, men nÄgon form av skrift blir det och kanske en utstÀllning med text och foton. De kommer var och en ocksÄ att skriva ner sin egen historia med minnen frÄn arbetstiden. Och minnen finns det gott om, det mÀrks under Folkbladets besök. NÀr nÄgon berÀttar om en upplevelse fortsÀtter nÄgon annan med en annan historia och de skrattar ofta igenkÀnnande Ät varandras berÀttelser.
- TÀnk nÀr vi hade ett- tvÄ- och femöringar och skulle gÄ till banken. NÀr man hade 50 kronor var det sÄ tungt att man knappt orkade bÀra, berÀttar Maj Huméur.
I stort sett alla de minnen de har Àr positiva. Till det negativa hör arbetstiderna och lönerna. De intygar alla att de har haft ett roligt jobb, Àven om det Àr tungt. De menar att det roliga ligger i kundkontakten.
- Man fÄr trÀffa mÄnga olika sorts mÀnniskor, ibland fick man till och med vara lite av en kurator, mÄnga kom in för att fÄ kontakt, sÀger Maj Huméur och de andra instÀmmer.
Just i den hÀr frÄgan ser kvinnorna en stor skillnad mot hur det Àr i affÀrerna i dag. Personalen Àr stressad och hinner inte prata med kunderna.
Stor utveckling
Den största utvecklingen som har skett under Ärens lopp tycker kvinnorna Àr kassaarbetet, dÀr det nu Àr datakassor.
- Hanteringen av livsmedel har ju ocksĂ„ förĂ€ndrats mycket. Nu kommer allt fĂ€rdigpackat, sĂ€ger Margareta Ăsterberg.
Förutom att skriva sina egna berÀttelser kommer kvinnorna att skriva just om den utveckling som skett i det praktiska arbetet. De ska till exempel ocksÄ ta upp löner. De har bland annat jÀmfört löner för mÀn och kvinnor.
Till 2006
De har ocksÄ tagit reda pÄ hur mÄnga Konsumbutiker det fanns i dÄtidens FinspÄng. PÄ 60-talet var de 41, nu Àr de som bekant betydligt fÀrre.
Förutom all den kunskap kvinnorna har sjĂ€lva har de sökt material hos bland annat FinspĂ„ngs föreningsarkiv. Nu Ă€r det bara att vĂ€nta till 2006 för att fĂ„ veta mer om NĂK:s kvinnohistoria.
- Jag tycker att det Ă€r roligt att vi har nĂ„gonting att ta tag i och se om vi fĂ„r ihop det. FĂ„r vi det tror jag att det kommer bli roligt att kunna tĂ€nka att det hĂ€r Ă€r nĂ„got som vi faktiskt har gjort, sĂ€ger Margareta Ăsterberg.
SĂ„ jobbar vi med nyheter