Skriver om NÖK:s kvinnohistoria
De är alla kvinnor som har jobbat inom NÖK (Norra Östergötlands Konsumtionsförening). När de blev långtidssjukskrivna började de träffas en gång varannan vecka. Det gör de fortfarande men nu i en studiecirkel där de skriver om NÖK:s kvinnohistoria.
Gunilla Persson, Maj Huméur, Gunnel Bergström, Irene Lindvall, Margareta Österberg och Kerstin Ericson är sex av de kvinnor som håller på att ta fram NÖK:s kvinnohistoria. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto: Fotograf saknas!
- Det var för att komma ut och göra någonting och inte bli sittande, säger Maj Huméur.
Det handlar fortfarande mycket om att umgås, men har nu också utvecklats till en studiecirkel inom ABF där kvinnorna håller på att skriva NÖK:s kvinnohistoria. Förslaget kom med anledning av att Handels fyller 100 år 2006. På flera håll i landet jobbas det med att till dess att skriva ner historian. Att det handlar just om kvinnornas historia är ganska självklart.
- Handels är ju kvinnohistoria och så finns den inte redan framtagen heller, säger Gunilla Persson.
Många minnen
Mycket av den historia de ska skriva ner kan de här kvinnorna själva, de har alla jobbat inom NÖK i många år.
- Vi har börjat från 50-talet, vi har gått så lång tillbaka som någon av oss var med, berättar Gunilla Persson.
1951 började till exempel Gunnel Bergström i den första snabbköpsbutiken i centrum.
De vet ännu inte hur deras arbete exakt ska presenteras när det blir klart, men någon form av skrift blir det och kanske en utställning med text och foton. De kommer var och en också att skriva ner sin egen historia med minnen från arbetstiden. Och minnen finns det gott om, det märks under Folkbladets besök. När någon berättar om en upplevelse fortsätter någon annan med en annan historia och de skrattar ofta igenkännande åt varandras berättelser.
- Tänk när vi hade ett- två- och femöringar och skulle gå till banken. När man hade 50 kronor var det så tungt att man knappt orkade bära, berättar Maj Huméur.
I stort sett alla de minnen de har är positiva. Till det negativa hör arbetstiderna och lönerna. De intygar alla att de har haft ett roligt jobb, även om det är tungt. De menar att det roliga ligger i kundkontakten.
- Man får träffa många olika sorts människor, ibland fick man till och med vara lite av en kurator, många kom in för att få kontakt, säger Maj Huméur och de andra instämmer.
Just i den här frågan ser kvinnorna en stor skillnad mot hur det är i affärerna i dag. Personalen är stressad och hinner inte prata med kunderna.
Stor utveckling
Den största utvecklingen som har skett under årens lopp tycker kvinnorna är kassaarbetet, där det nu är datakassor.
- Hanteringen av livsmedel har ju också förändrats mycket. Nu kommer allt färdigpackat, säger Margareta Österberg.
Förutom att skriva sina egna berättelser kommer kvinnorna att skriva just om den utveckling som skett i det praktiska arbetet. De ska till exempel också ta upp löner. De har bland annat jämfört löner för män och kvinnor.
Till 2006
De har också tagit reda på hur många Konsumbutiker det fanns i dåtidens Finspång. På 60-talet var de 41, nu är de som bekant betydligt färre.
Förutom all den kunskap kvinnorna har själva har de sökt material hos bland annat Finspångs föreningsarkiv. Nu är det bara att vänta till 2006 för att få veta mer om NÖK:s kvinnohistoria.
- Jag tycker att det är roligt att vi har någonting att ta tag i och se om vi får ihop det. Får vi det tror jag att det kommer bli roligt att kunna tänka att det här är något som vi faktiskt har gjort, säger Margareta Österberg.
Så jobbar vi med nyheter