Och frågan är hur det blir nu när kraven skärps ännu mer, från krav på minst godkänt i tre ämnen, till tolv alternativt åtta.
- Vi måste ta reda på vad vi behöver vidta för åtgärder. Samtidigt vet jag att det pågår mycket arbete ute på skolorna för att stödja eleverna. Under 2009 och 2010 satsade vi på ämnesstrateger och kompetensutveckling, säger hon.
Hon ser att siffrorna såg bättre ut hösten 2009 och att de blev ännu bättre när slutbetygen sattes i juni 2010. Något hon hoppas även ska ske nu.
- Vi hoppas så klart att de ska bli bättre till våren även den här gången. Men det är fortfarande alldeles för många som inte får godkänt i kärnämnena, säger hon.
Men om man inte får G i tre ämnen, hur kommer det då blir när det krävs G i tolv, eller åtta ämnen för behörighet till gymnasiet? Blir du orolig?
- Det är klart. Det är en signal om att det inte är bra, säger Britt-Marie Ellersten.
Självkritisk
Just nu är det 52 niondeklassare av totalt 226 i kommunen som inte har godkänt i ett eller flera av kärnämnena. Det blir nu rektorernas uppdrag att sätta in de insatser som behövs för att dessa ska bli godkända.
- Målet är att så många som möjligt klarar godkänt så att de kan läsa på gymnasiet och sedan gå vidare ut i livet, säger Britt-Marie Ellersten.
Sedan bara några dagar jobbar Anna Thörn, som tidigare hade en av rektorstjänsterna på Grosvadsskolan, som utvecklingsstrateg på kommunen med inriktning på grundskolan. De dåliga betygssiffrorna blir det första att ta hand om. Hon tycker att regeringens beslut att kräva godkänt i tolv respektive åtta ämnen är bra.
"Klokt initiativ"
- Det är ett klokt initiativ och blir en jätteutmaning för alla. Man gör det här för att säkerställa att alla klarar gymnasiet, säger hon och antyder självkritiskt att skolorna i Sverige varit för fixerade på de tre kärnämnena:
- Det är viktigt att hitta bra metoder för att lära de andra ämnena också.
Fler avstämningsperioder, där elever som halkat efter kan fångas upp tidigare, ser hon som en metod att få fler att klara G i ämnena.
- Vi ska lära av hur vi gör när vi är bra och härma det, inte bara stirra på det negativa. För det finns goda förutsättningar att förändra. Vi nöjer oss inte förrän våra elever fått det allra bästa förutsättningarna, säger Anna Thörn.