Jag frågade Sirpa Nyman Ekholm om vad som är bäst med Finspång?
”En av de bästa sakerna är nog att man inte behöver gå så många meter innan man hittar någon att säga hej till”, svarade hon. Vi träffades i familjens hus på Tegelbruket en av de allra första dagarna i mars.
”Just nu är det också bra att det finns snö i Finspång. Sådant gillar jag. Jag kommer ju från Vasa i Österbotten som ligger ganska så långt norr ut”, sa Sirpa.
Hon kom till Finspång som 12-åring tillsammans med mamma, pappa och två små bröder. Alla utom Sirpa har flyttat tillbaka till Finland för länge sedan.
”Det var ont om jobb i Finland vid den här tiden. Så vår familj fick flytta till Sverige. Pappa fick arbete på Metallverken och mamma började jobba som undersköterska inne i Norrköping. Själv började jag i sjätte klass på Storängsskolan”, berättade hon.
Efter några år blev det bättre tider i Finland. Familjen flyttade tillbaka för att bo och arbeta i sitt hemland igen. Men sjuttonåriga Sirpa stannade kvar i Finspång.:
”Jag var ensam i världen och jag fick göra precis vad jag ville!”
Efter 9: an utbildade hos sig till dekoratör på en skola i Linköping.
Varför dekoratör?
”Jag vet faktiskt inte riktigt. Det kändes bara som att alla ville bli på dekoratörer på 70-talet”, sa Sirpa och skrattade.
Sirpa Nyman Ekholm har arbetat en hel del i butik under de snart femtio år som hon har bott och levt i Finspång.
”Utöver jobb som barnflicka och andra inhopp så fick jag tidigt en plats på Finspångs parfym- och sjukvårdsaffär på Jonas Wenströms väg. Alldeles strax intill låg familjen Swidens affär för barnkläder. Jag fick jobb där också med att dekorera och som butikssäljare. Sedan blev det många år på kedjan JuniorCentrum (JC) i Finspång”, berättade Sirpa.
När butiksföreståndaren Stig Johansson på JC skulle gå i pension fick hon frågan om att efterträda honom. Hon funderade över semestern men kom fram till att tacka nej.
”Jag kände att det var dags att göra något annat”, sa hon.
Sirpa N Ekholm – som hon oftast skriver sitt namn nuförtiden – är något av en tusenkonstnär. Hon har arbetat med en mängd olika saker som till exempel ”resurs” och lärarvikarie i skolan, som assistent på ett par optikerkedjor, haft hand om shopen på Finspångs golfklubb och en hel del annat.
Mest känd är hon nog som ledare av gympapass på Korpen i Finspång. I 25 år har hon varit aktiv i olika roller i Korpen. Hon har suttit i styrelsen och nu är hon föreningens enda anställda person och hon leder fem gympapass i veckan.
”När Medley startade upp sin verksamhet på Grosvad så minskade vår verksamhet. Ett tag var vi oroliga för att vi kanske skulle få lägga ner. Men vi sa till varandra att försöka lite till även om det var motigt. Och så vände det; nu är vi i behov av att rekrytera fler personer som kan hålla pass av olika slag”, sa Sirpa.
Själv arbetar hon halvtid numera. ”Jag har arbetat mer än heltid och haft flera jobb samtidigt i så många år så jag känner att halvtid är bra för mig nu och mer är det inte med det”, sa Sirpa.
Vi talar en hel del om hennes positiva utstrålning; som nästan går att ta på.
”Jag har inte så svårt att vara positiv och sörjer inte så mycket över det jag inte har. Jag lever mycket i nuet. Jag har ju också mina dagar. Förra året var det mycket sorg och gråt i vår familj med flera nära och kära som gick bort i tät följd. Så nu försöker vi göra som Kungen sa och vända blad, sa Sirpa och sprack upp i ett stort leende.
Du har ju lett tusentals gympapass genom åren. Har män sämre motorik än kvinnor?
”Män är ofta mer på sin vakt, vill inte göra bort sig och då kan det bli svårt med ”höger arm och vänster ben” ibland. Men när de vågar släppa loss så är det inga som helst problem”, slog Sirpa fast.
Som gympaledare är det viktigt att känna in vad för slags stämning som är lämplig under olika pass och med olika människor.
”Ibland är det lugnt och stilla. Ibland är det styrka och kraft. Det jag alltid försöker undvika är att vara överhurtig”, berättade Sirpa N Ekholm.