Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Sex får gå från Risingegården

Det blev slutligen sex anställda som sades upp från Risingegården, utrednings- och behandlingshem för ungdomar. Men det var ändå betydligt färre än befarat tack vare en liten uppåtvändning i antalet placerade.

Risingegårdens vd, Roland Carpvik tror att nedbantningen med sex anställda samt omorganisation kan stabilisera läget för utrednings- och behandlingshemmet trots en oviss framtid.
FOTO: TITTI OLOVSSON

Risingegårdens vd, Roland Carpvik tror att nedbantningen med sex anställda samt omorganisation kan stabilisera läget för utrednings- och behandlingshemmet trots en oviss framtid. FOTO: TITTI OLOVSSON

Foto:

FINSPÅNG2004-01-08 06:00
Det har blivit tuffare tider för behandlingshemmen i Sverige. Risingegården är inget undantag. Risingegårdens vd, Roland Carpvik är lite oroad över utvecklingen.
- Kommunerna och där främst socialförvaltningarna är ju de som beställer våra tjänster, alltså placeringar av ungdomar. Nu har man dragit ner på placeringarna av ekonomiska orsaker, men behoven minskar ju inte, snarare tvärtom, säger Roland Carpvik. Nu försöker man klara det ute i kommunerna med hjälp av till exempel öppenvård men jag tror att det bara kommer att skapa ett uppdämt behov.
Efter 2002 som blev ett rekordår för Risingegården med full beläggning dalade snabbt antalet placeringar. I november 2003 varslades så elva anställda, en siffra som slutligen blev sex uppsagda.

Moment 22
- Vi går från tidigare 26 till 20 anställda, det är en neddragning med 23 procent, bedömer Roland Carpvik. Men en helt nödvändig åtgärd i nuvarande situation.
Tyvärr är ju verksamheten konjunkturberoende på flera sätt. Vid dålig konjunktur ökar behoven i och med att fler ungdomar får problem och många borde byta miljö, få hjälp. Men samtidigt så minskar kommunens ekonomiska resurser och man tvingas spara. Och då placerar alltså kommunerna allt färre ungdomar i behandlingshem. Ett sorts moment 22.
- Vi har ju bara att anpassa oss efter läget, vi är ju ett företag som måste gå runt, säger Roland Carpvik. Vi kan knappast göra några ändringar i vår prissättning, vi har inte de marginalerna, vi kan inte ha vinstmarginaler på det sättet.
Nerdragningarna sker successivt under våren och ska paras med en allmän omorganisation.
- Man får försöka att se det positivt. Nu omorganiserar vi och anpassar oss efter ett nytt läge och kommer förhoppningsvis att stå stadigare framöver, säger Roland Carpvik.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om