Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Se upp - nu laddar Calle om

FINSPÅNG
Finspång laddar för ett nytt valborgsfirande.
I Slottsparken skjuts på måndag traditionsenligt våren in med kanonsalut. Förr var kanonjären vid slottsbatteriet högtidsklädd när han brassade på. "Calle i Ängen" är den mest kände kanonjären. Han hade bland annat knallhatt och kravatt på sig.

Finspång2001-04-28 00:00
"Calle i Ängen" hette Carl Johan Gustafsson och fick smeknamnet för att han var född i Ängen vid Bönerns strand.
Han var filare och trotjänare på gamla Stal, nuvarande Alstom.
Åtskilliga år hade han sysslan som kanonjär vid Valborgsfirandet i Slottsparken.
Dagens äldsta generation Finspångsbor minns honom säkert, där han stod med laddningsstaven, uppklädd i finkläder och med knallhatt på huvudet. Det var ett hedersuppdrag. Kompanjon vid kanonen var målare Liljeqvist.

<b>Sista salvan 1943</b>
Sista året Carl Johan Gustafsson avlossade vårsalvan var 1943. I oktober samma år avled han vid sin arbetsplats på Stal. Han var då 73 år och fortsatte arbeta, fast han varit pensionär i flera år.
Företagsledningen tyckte att han skulle ta det lugnt och vara hemma och vila, men "Calle i Ängen" ville stanna kvar och det fick han. Han kom till sitt filarjobb till dess hjärtat abrupt slutade slå.
"Calle i Ängen" var farfar till bröderna Ingvar och Rune "Prusto" Gustavsson, vilka bor i Finspång. Deras pappa hette Aron och var en av Calles åtta barn.
- Det märkliga är att barnen hela tiden kom växelvis pojke, flicka, pojke, flicka, säger Rune Gustavsson.
- Vi tillhör den äldsta släkten i Finspångs kommun. Den härstammar från Stora Mottorp och går tillbaka ända sedan slutet på 1500-talet. Lämmetorp och Risinge är andra platser där våra förfäder bott.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om