Ulrika Runesson, tillförordnad rektor, och Eva-Britt Junkka, rektor, på Grosvadsskolan känner en stark oro för att eleverna som sätter igång rökdetektorena på skolan mår dåligt och behöver hjälp.
Eva-Britt Junkka är rektor och Ulrika Runesson är tillförordnad rektor på Grosvadsskolan med cirka 400 elever i årskurs sex till nio. De berättar om den oro som finns på skolan och det olustiga i att inte veta vilka elever det är som sätter igång rökdetektorerna som gör att räddningstjänsten kallas ut i onödan gång på gång.
– Den här veckan har vi haft flera föräldramöten med anledning av det som hänt. Räddningstjänsten har varit på plats och gett sin syn på det hela, plus personal från kommunens fastighetskontor, säger Eva-Britt Junkka.
Vad tror ni det beror på att elever gör så här?
– Vi har en stark oro att eleverna som gör det här mår riktigt dåligt och behöver hjälp. Annars äventyrar man inte tryggheten på sin skola, säger Ulrika Runesson.
Falsklarmen är polisanmälda av skolan. Larmen har utlösts på olika tider och på olika platser på skolan.
– Vi tror att det är flera elever som vet vem eller vilka det är som gjort det här, men det råder en tystnadskultur som gör att vi inte får veta någonting, förklarar Eva-Britt Junkka.
"Det är helt omöjligt att ha personal vid varje rökdetektor," konstaterar rektor Eva-Britt Junkka.
Efter den första perioden med falsklarm, 25-27 oktober, satte ledningen för skolan in en åtgärdsplan för att undvika en fortsättning.
– Vi diskuterade i klassrummen och hade en stor samling i idrottshallen, med samtliga elever och personal för att betona allvaret. Vi visade filmen "Upp i rök", som handlar om bränder på skolor och hade diskussioner kring det. Hittills har vi kommunicerat med vårdnadshavare via skolplattformen Schoolsoft. Föräldramötena följs upp med en sammanfattning som skickas ut per post, berättar Ulrika Runesson.
Tillförordnad rektor Ulrika Runesson säger att föräldrar till elever på Grosvadsskolan har kommit med bra idéer på åtgärder.
Vad blev reaktionerna på föräldramötena?
– Vi har fått bra förslag på åtgärder. Vi vill se att det är genomförbara förslag, innan vi går ut med vad det är, säger Ulrika Runesson.
Kan ni ha mer personal i korridorerna på rasterna?
– Problemet är byggnadernas utformning. Det finns nio entréer, där sju av dem är smala och nästan dolda. Det är helt omöjligt att ha personal vid varje rökdetektor, konstaterar Eva-Britt Junkka.
Cathrine Jerrhage, är verksamhetschef för årskurs sju till nio i Finspångs kommun.
– Det är en svår situation på Grosvadsskolan. Vi försöker kartlägga om det finns elever som har lämnat klassrummen i samband med att larmen lösts ut. Vi utreder också möjligheten att installera övervakningskameror. Att i samråd med rektorerna ha föräldrar i skolan är något vi välkomnar, säger hon.
"Det är en svår situation på Grosvadsskolan. Vi försöker kartlägga om det finns elever som har lämnat klassrummen i samband med att larmen lösts ut", säger verksamhetschefen Cathrine Jerrhage.
Hur är stämningen på Grosvadsskolan?
– Starten på höstterminen var lugn och bra. Sedan hände något i samband med höstlovet och problemen har eskalerat, säger Cathrine Jerrhage.
En källa, som arbetar inom skolan i Finspång, säger att det uppstod missnöje bland elever på Grosvadsskolan strax innan höstlovet. Några elever hade mobbat en annan elev, filmat händelsen och sedan lagt ut filmen på sociala medier. Skolan reagerade då med totalt mobilförbud i två veckor.
– Det var en del elever som blev upprörda över det, kanske vill de "hämnas" genom att sätta igång rökdetektorerna, säger källan till oss.
Rektorerna tror inte att det är anledningen till falsklarmen.
– Nej, den händelsen inträffade cirka tio dagar innan första falsklarmet och att vi införde mobilförbud berodde på flera överträdelser kring filmning och spridning av foto/film under första delen av terminen. Då rör det sig i sådana fall om en fördröjd missnöjesyttring, säger Ulrika Runesson.