Pandemi, stängda omklädningsrum och arbete på distans.
Det har varit ett speciellt år för Locker Room Talk.
Besöken på den fysiska arbetsplatsen, Vallonvägen 15, har varit sporadiska.
– Senast jag var där var igår för att hämta lite saker. Jag har inte varit där på flera månader. Så har det varit i stort sett sedan i september. Vi har mest jobbat hemma, säger Shanga Aziz, en av grundarna till Locker Room Talk (LRT).
Kan man säga att ni har hanterat er första kris?
– Helt klart ett tufft år, men tråkigast är att vi inte har kunnat utbilda killar i omklädningsrum som är vårt huvudmål. Det är det vi drivs av. Ur det perspektivet har det varit tråkigt att inte kunna prata om manlighet och jämställdhet. Så det har varit ett år för organisationen att utvecklas och sätta sina grundpelare. Men med den insikten har det kommit fram till nya upplägg som gör att vi kan sprida budskapet mer än vad vi gjort tidigare, konstaterar Shanga.
Om vi spolar bandet bakåt till före 2020 var Locker Room Talk det kanske mest nyskapande i svenskt föreningsliv.
Det som från början var en motreaktion på ett Trump-citat blev ett UF-företag (Ung Företagsamhet) på Bergska gymnasiet. Shanga Aziz och Rogerio Silva, nöjde sig inte med det. 2017 var LRT prisat av Zlatan och uppmärksammat på riksnivå.
Metoo-upproret gav en parallell skjuts på vägen att vädra ut unkna värderingar inför en ny tid.
Nu stod dörrarna bokstavligt talat öppna till omklädningsrummen.
Då kom pandemin.
– Vi drabbades hårt såklart av pandemin precis som många andra organisationer. Vår verksamhet bygger på att vi ska stå i ett omklädningsrum och träffa ungdomar. Det blev givetvis betydligt mycket svårare med coronaviruset, berättar Aziz.
Samtidigt försvinner inte fördomar bara för att tillgången till omklädningsrum försvann. Problembilden finns kvar men i en annan form.
– Det byter till nätet och plötsligt har du ett annat "Locker Room Talk" som befinner sig där. Vi bestämde ganska tidigt att inte sitta med armarna i kors och vänta på bättre tider. Tränare, föreningar och skolor vill fortsatt jobba med frågan. Vi har kollat på nya utbildningsprojekt som vi är väldigt glada och positiva att vi har kunnat få fram i de här tuffa och mörka tiderna.
Tillsammans med företaget Vobling med VR (Virtual reality) som specialitet är Shanga Aziz företag i startgroparna att kunna utbilda fler ledare och tränare.
– Nu fick vi precis ett beviljat stöd från Malmö Stad kombinerat med tidigare medel från arvsfonden. Där vi ska utveckla ett helt nytt utbildningsprogram i VR 360. Tanken är att om jag som tränare vill lära mig mer och utbilda mig går jag in på vår hemsida och beställer ett trådlöst VR-paket. Du kliver in i ett virtuellt omklädningsrum med övningar och från riktiga fall. Sedan kan du göra både teori- och uppkörningsprov i de här VR-glasögonen. Ett av de specifika projekt som har blivit ett resultat av det här året, som vi ska utveckla nästa år, berättar Shanga.
LRT ser en stor utbildningspotential i redskapet som mest varit en spelkonsol för de flesta. Men flera företag har använt sig av tekniken.
– Vi använde den tekniken redan på gymnasiet när vi fick låna utrustning från Curt Nicolin-gymnasiet. Det vi insett är vilket starkt utbildningsverktyg det är. Vobling har bland annat tagit fram ett konduktörsprogram för SJ och ett liknande upplägg för Räddningstjänsten och SOS Alarm. Väldigt spännande projekt som de drivit.
I februari 2021 kommer också ett forskningsprojekt som pågått sedan 2019. Ett projekt som ska hjälpa LRT att mäta utfallet på de utbildningsinsatser de satsat på.
– Två forskare har följt oss i två år och som vi ser fram emot att läsa resultatet av. Det är på uppdrag av Riksidrottsförbundet. När det resultatet kommer ska vi översätta och fullfölja. Göra en ny version av det här omklädningsrumsupplägget, "Eight weeks" som jobbat vi med från start. Så det fortsätter i vanlig regi.
Shanga Aziz tror att 2020 med pandemi och stängda omklädningsrum knappast kommer vara ett bortkastat år för dem.
– Det har varit ett tufft år. Det har ändå varit hälsosamt, vi har kunnat andas och pustat ut och reflektera. Nu är jag inte orolig, men blir det ett till coronaår skulle jag bli det. Det finns 300 000 killar i åldrarna 10–14 år. Vi vill bli bäst i omklädningsrummen och för just den här målgruppen.