Runt ässjan gjuter man i brons
GRYTGÖLEn grupp människor runt ett tänt ljus. Det råder dunkel i lokalen. Det är svalt trots att ässjan brinner. Här finns tänger och andra, verktyg som ser mystiska ut för den som inte vet. Ute är det varm och fager försommar. Här inne i dunklet är det kurs i bronsgjutning.
12-åriga My Bergman-Carling jobbar med brons för första gången. "Det är kul försäkrar hon." FOTO: GUNNAR JOHANSSON
Foto:
- Att gjuta är egentligen det minsta jobbet. Det är för- och efterarbetet som är det mest krävande, berättar Mats.
<b>Grunder</b>
Under bronsgjutningskursen ska deltagarna prova på grunderna när det gäller att skapa formar och gjuta. De gör sin egen degel av lera och kolföreningen grafik. Det är i degeln som bronset, som är en blandning av koppar och tenn, smälts innan man ska gjuta med det.
Gruppen runt det tända ljuset håller på med förlorade vaxformar. Michael Maasing, vars smedja kursen håller till i, förklarar:
- Man gör en vaxmodell av det föremål man vill gjuta. Denna modell bakar man in i lera. Sedan bränner man leran och då försvinner vaxet. Det betyder att man har en chans på sig.
Det är i leran man sedan häller sitt smälta brons.
<b>Sandform</b>
Vill man har en form som kan användas flera gånger är det sandmodellen som gäller. I en mycket fin, tät sand som känns formbarn när man knådar den, gör man ett avtryck. I den fördjupning som skapas ska bronset hällas.
Björn Eriksson från Finspång skär försiktigt en liten ränna i sanden för att överflödigt brons ska ha någonstans att ta vägen.
Kursens yngsta deltagare heter My Bergman-Carling, 12 år. Hon jobbar koncentrerat med sina vaxformer.
<b>Kobra</b>
- Det är kul med bronsgjutning, säger hon och berättar att hon gjort spelpjäser och en kobra i brons.
Pappa Magnus Bergman är inne på vikingaföremål för tillfället. Han har gjort en del av ett handtag till ett vikingasvärd.
- Det kallas knappdel, säger han och visar också ett dräktspänne.
<b>Segt</b>
Ett spänne håller också Christer Friman från Valdemarsvik på med. Det är färdiggjutet och han står vid ässjan och håller spännet med en tång in i elden. Det kallas anlöpning.
- Det är för att metallen ska bli segare, förklarar han. Spännet ska användas på en hästgrimma och är det för hårt kan det gå sönder, om hästen gör ett kraftigt ryck.
Mats Lönnberg berättar att bronsgjutning är stort i industrin.
- Men då använder man sig av helt andra tekniker. Det vi sysslar med är hobbygjutning.
Kursen ortsätter nästa lördag.
Så jobbar vi med nyheter