För några år sedan kartlade en studiecirkel inom Risinge hembygdsförening alla butiker som funnits i socknen. Kring flera av dem har de också historiska data och namn på innehavare.
– Före 1846 var myndigheterna restriktiva med att tillåta lanthandel, men då blev det tillåtet om affären låg minst tre mil från staden. 1864 försvann den begränsningen.
Det berättar Monica Remning, som ledde studiecirkeln. Hon bor själv i den gamla lanthandeln i Ingelstad.
Det var också på 1860-talet som de första lanthandlarna dök upp i socknen.
De 23 lanthandlare som studiecirkeln hittade var Bogetorp, Butbro, Doverstorp (2), Erstorp, Gomma, Gullerstorp, Ingelstad, Karlslund, Lotorp, Lundby, Lämmetorp, Lämmenäs, Melbydal, Sandudden (2), Stjärnvik, Torstorp (2), Vadet, Yxviken, Ölstad och Örbäcken.
De första handelsbodarna fanns ofta i anknytning till gårdar och drevs av bönder. Bara några få av de byggnader som rymde en lanthandel finns kvar. En är Ingelstad, med ett förflutet från slutet av 1800-talet. Anders Fredrik Enström, född 1836 är, den första som står som lanthandlare. Affären låg då vid Skogalund, under Ingelstad. Vid en brand 1920 byggdes den nya handelsboden upp vid vägen mellan Risinge kyrka och Doverstorp.
– Jag minns när jag som barn följde med min farmor till affären för att handla hos Tore och Marianne Karlsson, berättar Monica Remning.
1963 lades TE-KÅS ner och sedan 1984 har Monica Remning och hennes man Bosse bott där.
Vid Sandudden i sjön Flatens norra spets fanns två affärer. Tidningens reporter knackar på i ett av husen för att försöka hitta rätt.
– Jo, det var min tidigare svärmor, Ester Göransson, som hade affären, säger Stig Bergwall i Sandudden 34.
– Nu sitter du mitt i lanthandeln, säger han när vi en stund senare slår oss ner i ett vardagsrum där det är osedvanligt högt i tak.
– Där hängde det varor, träskor och annat, säger Stig Bergwall.
Han berättar att huset byggdes på 1860-talet med utrymme för affär och en lägenhet med rum och kök. Mellan 1928 och 1958 var här även postkontor. Affären upphörde 1964. Några spår efter inredningen finns inte kvar.
– Bara kassaapparaten, den står uppe på vinden,säger Stig Bergwall.
Närmare Flaten ligger den andra handelsboden. Där finns inte bara byggnaden kvar utan även diskar och hyllor, men nu fyllda av nutidens behov av förvaring. Cittra Lasses dotter Hanna Larsson startade affären i Sandudden 1914. Efter henne kom hennes måg Alfred Andersson (Snål Alfred kallad). Därefter tog sonen Evert över, läser vi i hembygdsföreningens kompendium. Affären upphörde redan 1946.
Ytterligare en affär som finns kvar är den i Lämmenäs. Även där fanns inredningen länge kvar, men inte idag.
Lanthandlarna var ofta inrymda i sidobyggnad på gården och innehöll precis allt som kunde behövas. I några kassaböcker på museet vid Risinge hembygdsförening hittar vi noteringar om ost, fläsk, spik, klänningstyg, ljus, vaselin, mjöl, tjära, ansjovis med mera och så givetvis snus.
Redan på 1930–40-talet började lanthandlarna att försvinna, ofta utkonkurrerade av de Konsumbutiker som poppade upp. Monica Remning minns hur Konsumbussen stannade utanför affären i Ingelstad.
Finspongs Konsumtionsförening bildades 1915.
– Ofta öppnades en kooperativ butik alldeles intill en privat, som då i flera fall konkurrerades ut, berättade Torsten Strand i en tidigare artikel om konsumtionsföreningens 100-årsjubileum.