Nyss hemkommen från resa i Vietnam tar Anna Hellerstedt mot mig hemma i Finspång. Hon och hennes nyblivne make, Conny Lindgren, bjuder på uppfriskande melondricka och intressanta fruktsnacks från Vietnam.
- Det är någon frukt som heter Taro. Den är visst giftig när den är rå, men torkad går det bra att äta den, berättar Anna.
Trots att hon var på semester kunde Anna inte vara helt ledig.
- Jag var och besökte en av SOS Barnbyar i Mai Dich utanför Hanoi, berättar hon.
Pengar, kläder och leksaker lämnades av. Just SOS Barnbyar ligger henne varmt om hjärtat. Att få träffa den engagerade personalen och se hur bra organisationen fungerar över hela världen gör henne glad.
- Här ser man verkligen att barnen har det bra och att hjälpen man ger gör nytta, säger hon.
Hjärtat på rätt ställe
Till vardags är Anna Hellerstedt känd som lärare i svenska och historia på Bergska skolan i Finspång. Hon undervisar också karaktärsämnen på barn- och fritidsprogrammet. Eleverna hon har vill hon lära sunda värdegrunder och att behandla varandra på ett juste sätt.
- Det är väldigt tacksamt att vara lärare i mina ämnen. Jag kan till viss del bestämma vad som ska läsas i svenskan och vad som berättas på historielektionerna, säger Anna.
För henne handlar det om att väcka intresse hos sina elever. Hon uppmuntrar dem att tänka mycket själva.
- En viktig bit är att lyssna på andra. Även om jag inte tycker på samma sätt vill jag att mina elever ska känna sig uppskattade ändå. Det gäller att vara ödmjuk för det behövs olika sorters människor för att driva samhället framåt, förklarar hon.
I tredje världen, som hon besökt mycket, har hon kommit i nära kontakt med fattigdom, svält och sjukdom. Att lära sig läsa och skriva gör alla i Sverige.
Det är inte lika självklart i till exempel Ghana som hon besökte förra året.
- Kan man läsa och skriva så kan man också söka information. Risken att bli lurad blir också mindre, säger hon.
Anna menar att människor som är utbildade också lättare kan ta till vara på landets egna resurser. Guld och olja som det finns gott om i Ghana försvinner ut ur landet eftersom bolagen ägs av utbildade människor från andra länder.
- Pengarna stannar inte kvar i landet. Kan lärare utbilda alla barn så skulle det hjälpa en bit på vägen i alla fall, säger hon.
Stark på hemmaplan
Varje år engagerar sig Anna i att ordna en toleransresa. Då får elever från skolor i Finspång följa med till något ställe med stark historisk anknytning. Tidigare har resorna gått till olika koncentrationsläger i bland annat Polen. I höst vill hon visa eleverna den största utrotningen och kränkningen av folk i modern tid.
- Resan går till Bosnien i år. Nu tror jag att det gått tillräckligt lång tid sedan kriget på Balkan för att människor ska kunna berätta och prata om händelser där, säger Anna.
Med sig har hon tre elever och en lärare från varje skola. Även Suada Talic, flyktingsamordnare i kommunen, följer med som tolk.
I Finspång finns många människor med anknytning till krigen i forna Jugoslavien.
- Får man se själv och höra berättelser från de som var med, får man en ökad förståelse för andra människor. De flesta som följt med på en toleransresa reagerar också väldigt starkt, även om de inte var med i själva händelsen, säger Anna.
Hennes arbete mot mobbning och främlingsfientlighet har uppmärksammats utanför kommunens gränser. Finspång lyfts ofta fram som ett bra exempel eftersom hela staden lyckats få till samarbete kring frågorna. Anna tror att framgången beror på att Finspång är lagom stort.
- Det blir hanterligt att samarbeta med alla skolor. Alltid är det någon som vet vem man ska kontakt med, säger hon.
Ett kall
Själv kommer hon inte sluta med sina extra åtaganden.
- Det blir som ett kall. Jag tror inte jag skulle kunna sluta engagera mig om jag vet att jag kan hjälpa någon, säger hon.
Genom åren har Anna flyttat runt en del. Hon har bott i både Linköping, Norrköping och Göteborg. Till sist hamnade hon i Finspång.
- Jag gillar den här staden. I Finspång finns väldigt många trevliga människor med hjärtat på rätta stället, säger hon.
Varför ska du bli årets
Finspångare?
- "Skratt" Ja nu tycker jag ju inte att jag ska bli det. Är Nilsove Magnusson nominerad så röstar jag på honom. Han har gjort mycket, mycket mer för Finspång än vad jag gjort.