"Vi jobbade sextimmarsdagar på den tiden och gick 30 000 steg var min bror och jag. Det fanns mycket att ta tag i", säger Andreas Svensson om arbetssituationen som väktare i Finspång 2014.
Väktarna Andreas Svensson och hans bror John kom in i ett jobbigt läge för Finspångs kommun våren 2014. Det var mycket öppet missbruk i centrum och hade så varit under flera år.
– Vi började vårt arbete 19 maj 2014. Den dagen var det 37 personer som "hängde" i kommungaraget. Vi jobbade sextimmarsdagar på den tiden och gick 30 000 steg var, min bror och jag. Det fanns mycket att ta tag i, säger 41-årige Andreas.
Uppdraget i Finspångs kommun var familjen Svenssons första med det egna företaget Unit Security Sweden, där mamma Carina och pappa Jan också finns med.
– Tanken var att vi skulle jobba i Finspång tre månader, men det blev nästan nio år. Arbetsbeskrivningen har förändrats under årens lopp. Först var det fullt fokus på centrummiljön, sedan har jag ryckt in där det behövts. Det har till exempel varit på skolor och på fritidsgården Hörnan. Det har varit ett lyckat koncept att bygga relationer med ungdomar, berättar Andreas.
Just relationsbyggande verkar vara den stora styrkan hos den förre juniorlandslagsmannen i cykel.
– Det gäller att respektera alla människor, oavsett var de befinner sig i livet. Jag har aldrig behandlat någon annorlunda, utan försökt vara mig själv hela tiden, poängterar Andreas.
"Antalet gånger jag har behövt handfängsla någon är färre än tio gånger. Riktigt handgemäng har bara inträffat två-tre gånger", säger Andreas Svensson om de nio åren som väktare i Finspång.
Har du aldrig känt att det varit farligt för din säkerhet under alla dessa år på gator och torg i Finspång?
– Egentligen inte. Visst har det hettat till några gånger när det inte har gått att föra någon diskussion med personen i fråga. Men antalet gånger jag har behövt handfängsla någon är färre än tio gånger. Riktigt handgemäng har bara inträffat två-tre gånger. Samarbetet med den lokala polisen har också varit riktigt bra. De har sällan behövt åka ut för att någon larmar om att det dricks alkohol i offentliga miljöer, det löser oftast jag.
Efter den lyckade starten i Finspång förlängdes alltså förordnandet med kommunen år efter år och numera räcker det att säga Andreas så vet alla vem man pratar om. Ett tydligt bevis på sin popularitet fick Andreas när Finspångsborna utsåg honom till Årets Finspångare 2022 i Norrköpings Tidningars och Folkbladets läsaromröstning. Ingen av de tre andra kandidaterna var riktigt i närheten.
– Att utses till Årets Finspångare är jag riktigt stolt över. Det känns stort. Jag var helt övertygad om att jag inte skulle vinna, det kom som en positiv överraskning.
"Att utses till Årets Finspångare är jag riktigt stolt över. Det känns stort. Jag var helt övertygad om att jag inte skulle vinna, det kom som en positiv överraskning", berättar Andreas Svensson.
Nu är det Andreas sista arbetsvecka som väktare. Ett nytt liv väntar i Malmö, där hans hustru Natalie redan bor och arbetar, sedan augusti förra året.
– Självklart är det en bidragande orsak att hon finns där. Jag har arbetat som väktare sedan jag var 18 år, det ska bli intressant att göra någonting annat. Det har varit väldigt mycket jobb, nästan dygnet runt i och med att jag har haft jour som väktare.
En ny karriär, som projektledare på ett företag som säljer solceller i Skåne, väntar.
– Det blir ingen semester mellan mina jobb. Flyttlasset går 1 april och jag börjar mitt nya jobb 3 april. Det blir många farvälfikan den här veckan.
"Den sociala biten har betytt mycket och det har också gjort att jag orkat med det här jobbet så pass länge", säger Andreas Svensson.
Starkaste intrycket du bär med dig som väktare i Finspång?
– Förutom Årets Finspångare menar du, haha. 2016 var det lite skakigt och det var osäkert om vi skulle få fortsätta. Då drog några av de som jag mötte varje dag i centrum i gång en namninsamling och samlade in nästan 600 namn på en dag, med budskapet att de ville vi skulle fortsätta. Namninsamlingen överlämnades till politikerna. Det värmde förstås och var ett bra betyg på att vi jobbade rätt.
Du har också upplevt när personer du fått en relation till har gått under i sitt missbruk?
– Ja, det har varit tungt. De flesta jag mött hade kunnat få ett bra liv, men olika omständigheter har gjort att de hamnat där de hamnat.
Från 30 000 steg på sex timmar till 10 000-15 000 steg på åtta timmar. Väktaren Andreas Svensson har sett till att centrummiljön i Finspång har blivit "lugnare" med åren.
Vad kommer du att sakna mest med jobbet som väktare?
– Sedan 2015, när min bror började jobba som väktare med vårt företag i en annan kommun, har jag arbetat själv här i Finspång. Men jag har aldrig känt mig ensam. Den sociala biten har betytt mycket och det har också gjort att jag orkat med det här jobbet så pass länge.
Hur många steg tar du nu under ett arbetspass?
– Nu handlar det om 10 000 15 000 steg på åtta timmar, så det har verkligen blivit lugnare, säger Andreas och tar några av sina sista steg som väktare i Finspångs kommun.