Akbar Zolgharnian kom till Sverige 1976 för att studera maskin- och motorteknik, men under hans vistelse i Sverige blev det revolution i hans hemland Iran och han har sedan dess inte kunnat återvända hem.
– Jag saknar Iran ibland, men Sverige är mitt nya hemland och jag vill tillbringa resten av mitt liv här i Finspång, säger Akbar Zolgharnian, poet.
Det tog Akbar 43 år att ta sig till Finspång och hitta sitt paradis - som han kallar det.
– Finspång påminner mig om min hemstad Hamadan som jag föddes i med mycket natur och trevliga människor, förklarar han.
Akbar och hans poesi är kända i den persiska kulturen. Han har gett ut 15 böcker och anordnat poesikvällar under sin tid i Stockholm, men också andra länder, som tillexempel Kanada.
– Jag tog kontakt med biblioteket här i Finspång för att anordna en poesiafton. Jag ville dela med mig av mina historier, men pandemin satte stopp för det, förklarar Akbar och hoppas på att få anordna en kväll när restriktionerna släpper.
Författaren skriver sin poesi på persiska. Han får sina dikter översatta till svenska, engelska och tyska och publicerar sedan böcker. Akbars senaste bok är inspirerad av slottsparken i Finspång och handlar om hur pandemin påverkar samhället.
– Det är mitt paradis. Jag går och sätter mig på bänkar och tittar på fåglar. Tidigare träffade jag olika personer och pratade med många som passerade. Men efter pandemin är det bara fåglar kvar i parken, och ett rådjur som springer förbi mig när jag sitter där och tittar ut över tomma bänkar, säger poeten.
All konst blev förbjudet i Iran 1979 när den nya regeringen tog makten. När de tog över styret i hans hemland kunde han inte återvända på grund av sina texter.
– När jag var i Iran och skrev böcker så var jag tvungen att censurera mig själv, jag visste vad jag fick skriva och inte. Nu är regeringen emot all konst. Jag är säker på att om jag hade bott i Iran hade det varit omöjligt för mig att publicera 15 diktsamlingar. Jag är tacksam att jag fått möjligheten här i Sverige, att skriva och uttrycka mig fritt, berättar Akbar.
En av hans böcker ”Gryning” tar upp de problem som finns i Iran. Han skriver om avrättade vänner och kvinnoförtryck, men också om kärlek och hopp. Akbar förklarar att boken sågs som en uppmaning till folket att göra uppror och förbjöds därför.
– En vän till mig skickade ett brev till mig en dag och berättade att de arresterat honom för att han läste min bok Gryning på bussen. Han satt i fängelse i tre år på grund av det, berättar Akbar.
Idag ser sig Akbar Zolgharnian som fri. Han har gått igenom ett långt liv i Sverige med toppar och dalar. Skilsmässa, hemlöshet, cancer och stroke är några av de saker som påverkat honom, men också gjort honom till den han är idag. Skrivandet fortsätter vara hans trygghet.
– Min syster bodde i Finspång och därför tog jag mig hit. Jag önskar att jag hade hittat Finspång och dess skönhet tidigare, förklarar Akbar.
Han sökte hjälp under tiden han var hemlös och fann det i kyrkans värld, det blev hans trygghet. Han anammade den kristna tron och valde att lämna sitt liv i Stockholm. När han hittade till Finspång sökte han sig till andra likasinnade och är därför idag en del av Missionkyrkan i Finspång.
– Jag vill tillbringa alla mina dagar jag har kvar här i Finspång och jag är så tacksam för mina vänner från kyrkan, förklarar Akbar Zolgharnian.