Författaren och journalisten Jenny Luks, född och uppväxt i Finspång, har precis släppt sin andra bok, diktsamlingen "Förmångligandet av stjärnor".
– Förmångligande är mitt bästa "egenord" just nu. Jag gillar att hitta på egna ord och leka med dem. Allt måste inte vara begripligt och konkret, berättar Jenny precis efter att arbetsdagen som journalist är slut.
– Haha. Ja, nu går jag från skrivbordet till soffan.
Till vardags arbetar Jenny på tidningen Syre, på kvällar och nätter skriver hen poesi.
– Syre är en "grön" tidning med mycket miljöfokus. I mitt skrivande har jag inspirerats väldigt mycket av Alf Hambes visor och dikter. Jag har gjort hans berättelser mer melankoliska. Jag har behållit mystiken och utvecklat den i en mer surrealistisk riktning. Poesi ska erbjuda motstånd, både i språket och i bilderna, förklarar Jenny.
Bokdebuten skedde 2018 med "Parallellum".
– Språket och min stil känns igen i den nya boken, men böckerna har helt olika upplägg. Första boken handlade mycket om sexualitet och könsidentitet.
Halläningen Alf Hambe, nu 89 år, skrev sin mest kända visa 1965, "Visa i Molom". Hambes visvärld är förlagd till Molom, en plats i gränslandet mellan fantasin och verkligheten där man "kan vandra mol allena". Jennys nya bok handlar om 14 dikter fritt associerade utifrån de 14 sångerna på albumet "Molom" från 1977.
– Jag upptäckte Alf som tonåring och han har följt med mig i alla år. Jag har pratat med Alf och han har läst det jag skrivit. Alf kände igen sig mycket i texterna, vilket i och för inte är så konstigt eftersom jag associerat fritt efter hans material. Det finns mer eller mindre tydliga spår av originaltexterna.
Jenny flyttade från Finspång efter gymnasiet. Först till Norrköping i fyra år och sedan Göteborg.
– Det var kärleken som fick mig att flytta. Nu har jag hela mitt liv i Göteborg, även om jag är hemma i Finspång ibland, vilket är skitkul.
Har du flera böcker på gång?
– Ja, den kommer att återknyta en del till min första bok. Mer än så kan jag inte säga ännu.
Hur lätt är det att få en bok publicerad?
– Inte alls, det är ett litet nålsöga att komma igenom. Jag hade kämpat många år innan jag fick min första bok publicerad. Samtidigt är jag med facit i hand glad över att det tog tid, eftersom jag tycker jag skriver bättre nu, jämfört med när jag var yngre, förklarar Jenny Luks, 46.