Plugget är trist men det finns även glädjeämnen
Nästan en tredjedel av eleverna tycker inte att det är roligt att gå i skolan. Det visar en enkätundersökning som elever i årskurs fem och åtta samt lärare har fått svara på.
Mobbning - ett problem man sällan eller aldrig pratar om i skolan, enligt undersökningen. (Bilden är inte från någon Finspångsskola). FOTO: PRESSENS BILD
Foto:
Totalt har 512 elever besvarat enkäten, 289 (90 procent) i skolår fem och 223 (75 procent) i skolår åtta. 131 lärare svarade. Eleverna har fått svara på frågor som rör den fysiska skolmiljön, klimat och relationer, stödfunktioner och undervisning.
Lärarna har också fått svara på de tre första rubrikerna, men även om arbetslaget och skolledningen. Eleverna upplever den fysiska skolmiljön positivare än vid den första undersökningen 1995. Drygt hälften av eleverna tycker att klassrummen är trivsamma, vilket är en förbättring jämfört med den första undersökningen, men en försämring jämfört med den andra och tredje. Knappt hälften av eleverna tycker att skolans lokaler är välskötta och att skolgården och matsalen är trivsamma.
Vad gäller undervisning så är eleverna också mer positivt inställda än vid den första undersökningen. Ändå uppger nästan en tredjedel, 159 elever, att de inte tycker att det är roligt att gå i skolan. Det är en ökning jämfört med undersökningarna 1998 och 2001. Var femte elev tycker inte heller att det finns arbetsro i skolan. 72 procent av eleverna har uppgett att de trivs med sina lärare och 71 procent att de är nöjda med undervisningen.
Känner sig trygga
Under rubriken klimat och relationer har 79 procent av eleverna angett att de känner sig trygga i skolan och 7 procent att de inte gör det. 17 procent av eleverna upplever att det finns personer i klassen som är mobbade. Trots det upplever eleverna att man pratar mindre om mobbning i skolan. 37 procent anser att man inte pratar om mobbning i klassen. Motsvarande siffra 2001 var 26 procent och 1998 20 procent. 65 procent av eleverna har svarat att de i stort sett är nöjda med skolan. Under rubriken stödfunktioner har eleverna fått svara på frågor om skolhälsovård och elevvård. Om man jämför med de tre tidigare undersökningarna så har synen på skolhälsovård och elevvård blivit mycket mer positiv. 73 procent av eleverna har svarat att skolhälsovården fungerar bra och 57 procent att elevvården fungerar bra.
Bra arbetsklimat
44 procent av lärarna tycker att arbetsrummen på skolan är trivsamma. 41 procent anser att skolans lokaler är välskötta, vilket är en försämring jämfört med tidigare undersökningar. 2001 tyckte 50 procent att lokalerna var välskötta. 60 procent av lärarna tycker att matsalen är trivsam och 44 procent att skolgården är det. För båda frågorna är det en förbättring jämfört med den förra undersökningen. Under rubriken klimat och relationer har 88 procent av lärarna angett att de tycker att arbetsklimatet i arbetslaget fungerar bra och 92 procent anser att skolan är bra. Under rubriken arbetslaget har en tredjedel av lärarna svarat att de kan påverka den egna skolans organisation, medan en femtedel anser att de inte kan det. 41 procent av lärarna tycker inte att det finns tillräckligt med resurser i arbetslaget. Det är ändå färre som tycker så än vid de tidigare undersökningarna. 2001 tyckte till exempel 48 procent att resurserna inte var tillräckliga och 1995 var motsvarande siffra 64 procent. 81 procent av lärarna tycker att skolhälsovården fungerar bra på skolan och 77 procent att elevvården fungerar bra. 2001 var det bara 42 procent som ansåg att skolhälsovården fungerade bra.
Mer negativa
Vad gäller skolledningen så tycker 71 procent av lärarna att rektorn är lyhörd och ger stöd när det behövs. 32 procent av lärarna anser att det finns en fungerande personalvård på skolan medan 25 procent inte tycker det.
I undersökningen har man också jämfört elevernas och lärarnas svar. Lärarna är mer nöjda än eleverna med sin skola samt med skolhälsovård och elevvård. Eleverna och lärarna är överens om den fysiska skolmiljön, men lärarna tycker att matsalen är mer trivsam en eleverna gör.
En jämförelse har också gjorts mellan elevernas uppfattningar i skolår fem 2001 och i skolår åtta 2004. Resultatet visar att eleverna i åttan i allmänhet är mer negativa till skolan i samtliga omdömen är de var när de gick i femman. Till exempel tycker de att den fysiska miljön gällande klassrum, matsal, skolgård och skötsel av lokaler är mycket sämre än när de gick i femman.
Så jobbar vi med nyheter