På plats redan då
SVARTTORPMitt på gräsplätten framför scenen, en halvtimme innan Nationalteatern ska börja spela, sitter tre personer i regnställ och har pic-nic.
Gun Zyra, Eva pettersson med sonen Fabian, från Norrköping, äter kikärtor och sallad. De har kommit till Svarttorp för att se Nationalteatern.
<b>20 år sedan</b>
När jag frågar om de har sett Nationalteatern tidigare så skakar de på huvudet, aldrig frågar jag lite förvånat för de verkar ju onekligen ha bänkat sig i tid för något de absolut inte vill missa.
- Jo det är klart men det var säkert minst 20 år sedan, säger Gun och verkar tycka att tiden gått väldigt fort.
<b>Konceptet står sig</b>
På den tiden var det inta bara Nationalteatern som gällde.
- Det var den typen av musik, säger Eva.
Sonen Fabian har faktiskt inte blivit dittvingad av sin nostalgiska mamma. Han är där av helt fri vilja. Precis som massor av ungdomar i hans ålder.
- Det är liksom hela konceptet som jag gillar, texterna och musiken.
Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder är ett motto som de har tagit fasta på. I rejäla gummistövlar, regnställ och paraplyer är det redo att återse Nationalteatern.
Så jobbar vi med nyheter