Det är efter att bommar och inpasseringssystem infördes som stölderna har minskat. Nu kan ingen köra in utan att scanna körkortet i terminalen. Passersystemet har varit igång ett par år och förutom bättre koll på besöksflödena är stölderna nu lätträknade.
– Vi hade förr bekymmer med stölder av bilbatterier, elektronik, elkablar och lastpallar. I längden blir det problem. Stöldvärdet är inte så högt, men man kommer inte och stjäl hos oss, säger Christer Ivung.
– Tyvärr har många återvinningscentraler över hela landet den här typen av stölder. Innan vi fick upp bommarna åkte man bara in helt fräckt och stal det som det var något värde i. I år har stölderna nästan försvunnit, fortsätter han.
Förekommer det att personalen hotas?
– Det har skett en handfull gånger på några år, men när det sker ska vi backa. Oftast börjar det tjafsas när personal säger till och en del tål inte det. Vissa verkar heller inte förstå att de gör fel. Men generellt måste jag säga att den stora majoriteten hos oss sköter sig.
Alla folkbokförda invånare och företagare med ett så kallat kundkort har tillträde till anläggningen. Totalkostnaden för passersystemet – inklusive installationen – landade på drygt en halv miljon kronor. Christer Ivung pratar om väl investerade pengar för Sjömansäng.
– Systemet har betalat sig. Dels har vi inga stölder att tala om. Dels får vi in rätt pengar från företagarna som åker till oss med sina lass. Före bommarna kunde man betala för tre besök, men kanske körde skräp 30 gånger. Det är så som det är nu som det ska vara. Rättvist.
På vinterhalvåret – med start i november – håller Sjömansäng öppet varannan lördag istället för varje lördag som under april-oktober.
– Det är en lagom ström av besökare hela året, men under vinterhalvåret är det generellt sett lugnare, förklarar Christer Ivung.
Ser ni vad som ökar?
– Lithiumbatterier blir vanligare, i övrigt kan jag inte säga så mycket. Efter nyår får vi årsstatistiken från återvinningscentralen på listor.
Varje år passerar cirka 80 000 fordon anläggningen Sjömansäng. Årligen vägs totalt 44 000 ton avfall/återvinningsmaterial in.
– Schacktmassorna dominerar viktmässigt. Grovt räknat handlar det om ungefär hälften. Material som kan energiåtervinnas (kylväskor, oanvändbar sportutrustning, gamla leksaker med mera) ger också stora volymer hos oss, förklarar projektledaren Ulf Axelsson.