Vid fullmäktige presenterades och godkändes kommunens delårsrapport per den 30 juni, som visade sig uppgå till 23,4 miljoner plus. Prognosen för helåret pekar därmed på 16,4 miljoner i överskott, vilket i så fall är en negativ avvikelse mot budgeten med 11,9 miljoner.
Här kan nämnas från rapporten att de största avvikelserna från budgeten, fortfarande finns inom placeringar av barn och unga, försörjningsstödet samt gymnasiet.
Sammantaget visar de här tre verksamheterna ett underskott med 37,6 miljoner kronor.
– Vi kommer inte att nå målet med två procents överskott, det vill säga 28 miljoner i år heller. Det är oroande, men vi jobbar hårt för att istället försöka nå det målet 2017, sa kommunalrådet Anders Härnbro (S).
– Vid sidan av ekonomin, jobbar vi också hårt på att ha medarbetare som känner att de kan göra ett bra jobb. Här har vi två mål, dels att skapa attraktivare arbetsplatser, dels engagerade och motiverade chefer. Här visar våra undersökningar tyvärr inte grönt, utan gult, det vill säga varning, så även här behöver vi jobba mera parallellt med ekonomin.
– Något som också oroar oss i kommunstyrelsen, är att vi har en ökande sjukfrånvaro bland våra kommunanställda, främst korttidsfrånvaro och framförallt hos kvinnor. Så har det varit senaste tre åren och det här måste vi också ta fram förbättringsförslag.
Oppositionsrådet Inge Jacobsson (M) var kritisk till ekonomiläget:
– Bland annat noterar jag att kommunens revisorer kommer med en allt vassare kritik för varje gång mot kommunledningen. Det är ju allvarligt när vissa sektorer övertrasserar sin budget med många miljoner. Och när vi inte får vissa engångsbelopp nästa år, och dessutom mindre skattepengar, börjar varningsklockorna ringa lite överallt när det gäller kommunens budget i framtiden. Så det gäller för kommunen att jobba hårt med att få ner sina kostnader.
Fullmäktigeveteranen Larseric Ramlöv (FP) kom dock med visst framtidshopp:
– Jag vill påstå att grunden för Finspångs ekonomi är fortfarande ganska god. Det finns ännu förutsättningar att jobba med de ekonomiska frågorna, så vi får en annan struktur i budgetarbetet och det är viktigt att vi skapar realistiska budgetar. Annars tvingas en del sektorer att jobba i ett svart hål och då är det svårt att jobba bra och engagerat.
Anders Härnbro höll dock inte med:
- Vi kan inte alltid ha "realistiska budgetar", utan istället försöker vi få styrande budgetar för alla sektorerna, som de kan jobba mot och försöka komma så nära som möjligt.
Av det beloppet utgör drygt 24 miljoner kronor placeringar av barn och unga. Därför jobbar myndighetskontoret och familjeenheten hårt för att försöka hitta nya arbetssätt. Fokus är, enligt rapporten, att se över alla placeringar och början med de dyraste.
Oroligheterna nyligen på Viggestorpsskolan togs upp av Torgny Maurer (SD), som undrade varför man inte kunde flytta bråkiga elever till en annan skola, när man till och med var tvungen att kalla på polisen? Annars är risken stor att andra elever inte får den studiero, de har rätt att kräva, menade han.
– Det är endast rektorn som kan flytta på elever och i så fall endast tillfälligt, men då först efter en utredning och att man vidtagit alla tänkbara åtgärder, förklarade kommunalrådet Stefan Carlsson (v). Men i det här fallet ansåg inte rektorn att det var befogat.