Öppet hus i gruvstugan
HÄLLESTADDe besökarna som under helgen tog sig till Hällestads gruvstuga fick, förutom ett fantastiskt väder, ta del av flera nyheter.- Min tanke är att det hela tiden ska ske en utveckling och att besökarna ska få möjlighet att uppleva något nytt varje år, säger Jan-Eric Karlström, eldsjäl och tidigare distriktschef på Holmen Skog.
Här i Lassekammaren satt säkert Stina-Kajsa en gång i tiden och höll elden vid liv. Nu har Jan- Eric Karlström tagit vid hennes sysslor. FOTO: GUNNAR JOHANSSON
Foto:
<b>Gräver fram förståelse</b>
- Det mest intressanta är ju nu för tiden gömt under jord och vatten. Men för att folk ändå ska förstå hur det en gång i tiden såg ut har vi utvecklat vår modell över gruvan. Den visade ju bara hur det såg ut i marknivå. Nu fortsätter den 50 meter ner i jorden och man kan se Polhems pump på plats, säger Jan-Eric Karlström.
Nu fungerade inte pumpen som det var tänkt, men det var nog inte Polhems världsledande tanke som var fel, utan det material som man på den tiden använde. Urholkade trädstammar håller självklart inte för samma tryck som ett modernt metall- eller plaströr gör. Det är faktiskt Polhems idé från slutet av 1600-talet som fortfarande i våra dagar används för att pumpa vatten ur gruvor.
<b>Hällestads äldsta</b>
På övervåningen i gruvstugan kan man också titta in i Lassekammaren. Där bodde på 1800-talet Stina-Kajsa som blev Hällestads äldsta med sina 98 år. Hon var också mor till Lars-Peter Hansson som kammaren är uppkallad efter.
I det större rummet på övervåningen finns nu en stensamling. Där finns ett stort sortiment av olika bergsarter som brutits i närheten.
<b>Barndomsminnen </b>
På väg in i gruvstugan den här strålande vackra dagen är Gunnar Samuelsson. Han är född och uppvuxen bara några kilometer här i från och han har en hel del minnen från sin barndom.
På 50-talet när jag var liten grabb cyklade jag ofta förbi här när jag skulle till Hällestad. På den tiden var det full rulle här, Fiskeby hade precis börjat rusta upp och det bodde faktiskt folk här permanent på den tiden. Nu vet jag inte om det finns ett enda hus i närheten där det bor folk året runt i, säger Gunnar Samuelsson.
Själv tycker han att det är både roligt och spännande att komma hit.
- Det var några år sedan jag var här senast och det är roligt när det är lite folk och rörelse här igen, säger han.
<b>Framtidsvisioner</b>
Mycket har Jan-Eric Karlström bidragit med genom sitt engagemang, men än har han många idéer som han vill göra verklighet av.
- Jag har en idé om att skolbarnen ska kunna få komma hit. Det här är ju historia som med stor sannolikhet har påverkat hur deras liv kom att bli. Jag skulle vilja att de målade teckningar av sina upplevelser här. Då skulle vi kunna ha en jättefin utställning med dem senare, säger han.
Ett bygdespel finns också med på önskelistan där man får följa Polhems engagemang och hans misslyckade pumpbygge, som trots allt kom att innebära ett genombrott för gruvindustrin. Även om Polhem var 200 år för tidig.
Så jobbar vi med nyheter