Ökad vandalisering skrämmer skolbarn
Vandaliseringen på Viggestorpsskolan har pågått i flera år. Vandaliseringen går i vågor, men nu har det gått så långt att barnen är rädda och personalen tröttnat på att köpa nya redskap som bara förstörs.
Med benen fulla med spring. Men inte utan att ständigt se sig om. Är man elev på Viggestorpsskolan gäller det att både hålla koll på fortkörande jagande mopedister och krossade flaskor innan man kan börja leka. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
- Jag försökte att inte visa att jag blev jätterädd, men det blev jag.
De flesta barn som verkligen upplever skadegörelsen och mopedåkandet på skolgården som obehagligt är SKOBO-barnen, men även de lite äldre barnen, som grabbarna i 3:an tycker att det är tråkigt när saker förstörs.
- De har förstört basketkorgarna så nu köper inte lärarna in fler av den sorten, nu har vi såna man kan ta in i stället.
Vätskan kvar
Det har hänt att eleverna i de yngre klasserna har hittat flaskor i sandlådan efter helgerna.
- I en del öl- och spritflaskor har det funnits kvar berättar Alexander och hans klasskompisar.
Vad man ska göra för att få slut på skadegörelsen och moppeåkandet på skolan vet inte eleverna. Någon föreslår att man ska göra som man gjort runt förskolan, sätta upp ett staket. Fast ingen tror egentigen att det hjälper.
Igenkända
Eleverna berättar att det känner igen de som åker moped. Det är elever som nu går på Nyhem, men som tidigare gått på Viggestorp.
- De som har gått på Ryttaren förstör för de dom har gått på Ängen, säger en ev tjejerna. De förstör för varandra.
Fast egentligen är det ju så att de förstör för eleverna som går på Viggestorpsskolan nu. För det är de som måste se sig noga för hela tiden när de är ute så att de inte blir påkörda av en moped eller skär sig på en krossad flaska.
Skrubbsår
Och märkligt är det att fast föräldrarna till de mopedister som känts igen har kontaktats så åks det fortfarande moped på skolgården och barnen känner sig fortfarande otrygga. Det är inte så man vill att det ska vara. Det ska vara som en solig tisdagseftermiddag när aprilsolen ritar fräknar i barnens ansikte, när barnen får springa kors å tvärs i lekfyllda kringelikrokar utan att vara rädda för annat än ett å annat skrubbsår.