Offentlighet - nästan
I Sverige råder öppenhet. Allmänheten har rätt till insyn. Men hur fungerar det egentligen i praktiken? Folkbladet har testat offentlighetsprincipen i Finspångs kommun genom att begära ut anställningsavtalen för vd:arna i de kommunala bolagen.
Offentlighetsprincipen gäller även i kommunala bolag, hävdar Erik Nerep, professor i handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm. Foto: Scanpix
Foto:
Sedan blev det ja.
Och så blev det nej igen.
För att slutligen landa i ja - för den här gången.
För att testa Finspångs kommun på offentlighetsprincipen begärde Folkbladet ut anställningsavtalen för vd:arna i de tre kommunala bolagen Vallonbygden, Finspångs tekniska verk och Finspångs Förvaltnings- och Industrihus AB (FFIA).
Tydligt är att det råder delade meningar om offentlighetsprincipen gäller i kommunala bolag eller inte.
- Det är inte glasklart i lagen, säger Stig Andersson (s), styrelseordförande i FFIA.
Ingen skillnad
Men Erik Nerep, professor i handelsrätt på Handelshögskolan i Stockholm, är av en annan åsikt. Enligt honom gäller offentlighetsprincipen även i kommunala bolag.
- Det gör den, det ska inte vara någon skillnad för att det är ett kommunalt bolag, men det finns alltid undantag till offentlighetsprincipen i sekretesslagstiftningen, säger han.
Sådana undantag kan till exempel vara företagshemligheter.
Att kommunen först tvekade över att lämna ut avtalen beror på att styrelseordförandena ville få en möjlighet att fatta en gemensam policy för alla bolag. Ett agerande som professor Erik Nerep tycker är meningslöst.
- Det har ingen betydelse för varje fall måste ses över för sig. Det kan aldrig bli mer restriktivt än sekretesslagen, säger han.
Att man ändå gjorde en helomvändning och lämnade ut samtliga avtal, beror på att ett av dem redan hade lämnats ut.
"Konkurrensutsatta"
Gun Axelsson (s), styrelseordförande i Vallonbygden, förklarar varför styrelsen först bestämde sig för att inte lämna ut avtalet:
- Vi är konkurrensutsatta som kommunalt bolag. Det är svårare än när det gäller vanlig förvaltning och delar i det här kan vara mer känsliga. Det finns ingenting kontroversiellt i avtalet utan det är mer principen. Vi ville pröva vad i ett offentligt bolag som inte behöver lämnas ut, säger hon.
Känsligt? Inte!
Erik Nerep håller inte med om att ett anställningsavtal skulle kunna innehålla konkurrenskänsliga uppgifter.
- Det tror jag inte ett dugg på. En vd-lön kan inte vara av sådan karaktär, säger han.
Avvaktade
Torbjörn Sköld (s) är styrelseordförande i Finspångs tekniska verk. Han har varit för en utlämning hela tiden, men när Vallonbygden tvekade, valde även han att avvakta.
- Jag har aldrig varit motståndare till att lämna ut det, men vi ville hålla samma policy. Jag har inte någon gång tyckt att det är några konstigheter, för det är ett fullt normalt avtal, säger han.
<B>+ Kommunala bolag ägs indirekt sett av skattebetalarna. Har inte de rätt att få veta vad vd:arna tjänar?</B>
- Fullmäktige äger bolaget, men skattebetalarna betalar inte vd, det gör den affärsdrivande verksamheten. Avtalet är en uppgörelse mellan vd och styrelse. Dessutom är all redovisning offentlig, säger Gun Axelsson.
- Både ja och nej. I det här fallet tycker jag det är okej. Men allt går inte att ha offentligt, till exempel anbud, svarar Torbjörn Sköld på samma fråga.
Värnar om demokratin
Någonting som Stig Andersson instämmer i. Anbud och upphandlingar får inte offentliggöras, menar han.
- Jag tror inte att så många människor är intresserade av vad som står i avtalet. De är intresserade av att bolaget sköts på rätt sätt, säger Stig Andersson.
Han poängterar att det i moderbolagets styrelse sitter en representant från varje parti, vilket är en åtgärd för att värna om demokratin.
- Man får inte glömma bort att kommunala bolag ligger under aktiebolagslagen. Sen försöker vi vara så öppna som vi kan vara, säger Stig Andersson.
<span class=Rub1>Här är de tre bolagen:
<B>Bolag: Finspångs tekniska verk AB</B>
Vd: Tomas Johansson (även vd för det kommunala dotterbolaget Finet)
Anställd sedan: 2005-04-04
Lön: 57 000 kronor per månad
Pension: Samma regler som tjänstemännen i företaget, vid 65 år
Semester: 35 dagar per år
Uppsägningstid: 18 månader från företagets sida (med oföränderliga anställningsförmåner), 6 månader från direktörens
Rätt till tjänstebil: Ja (dras av på lönen)
Rätt till mobiltelefon: Ja
Övrigt: Rätt till bärbar dator med tillgång till ADSL. Vid flytt till Finspångs kommun betalar företaget samtliga flyttkostnader.
<B>Bolag: Finspångs Förvaltnings- och Industrihus AB (FFIA)</B>
Vd: Christer Sävblom (tidigare kommundirektör)
Anställd sedan: 2002-09-30 (som vd i FFIA. Anställdes som kommundirektör 1991-10-01)
Lön: 50 440 kronor per månad
Pension: Vid 63 år
Semester: 32 dagar
Uppsägningstid: 6 månader från företagets sida, tre månader från arbetstagarens, eller enligt överrenskommelse
Rätt till tjänstebil: Ja (dras av på lönen).
Rätt till mobiltelefon: Ja
<B>Bolag: Vallonbygden AB</B>
Vd: Mikael Rådegård
Anställd sedan: 2005-04-01
Lön: 52 000 kronor per månad
Pension: Samma regler som tjänstemännen i företaget, vid 65 år
Semester: 35 dagar per år
Uppsägningstid: 12 månader från företagets sida (med oförändrade anställningsförmåner), 6 månader från direktörens.
Rätt till tjänstebil: Ja (dras av på lönen)
Rätt till mobiltelefon: Ja
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
++ Följande uppgifter går att hitta i de anställningsavtal som Folkbladet har tagit del av. En del uppgifter har kompletterats muntligt av kommunen för jämförelsens skull.
Enligt Ledarna, Sveriges chefsorganisation, är lönenivån i de tre avtalen helt normala.
? Enligt statistiken ligger de inte snett, utan det låter ganska vettigt, säger Dag Gillgren, marknadslönerådgivare på Ledarna.
Han poängterar att det är svårt att uttala sig om en enskild lön. Bolagets bransch, antalet anställda, omsättningen och vd:ns uppgifter är faktorer som ska tas med i beräkningen vid lönesättningen.
Genomsnittslönen för en vd i ett kommunalt bolag i Sverige ligger mellan 45 000 och 47 000 kronor. Hela intervallet sträcker sig från 30 000 till 80 000 kronor, vilket är taket då man slutar mäta, men då tjänar fortfarande 10 procent mer än så.
Den regleras inte i någon särskild lag, utan genomsyrar våra grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Huvudregeln är offentlighet, undantaget sekretess.
Den är en rättighet för att ge medborgarna insyn.
Källa: "Offentlighetsprincipen i praktiken" av Trond Sefastsson