Nytt museum i Magnehult

MAGNEHULT. Mitt emot naturreservatet i Magnehult ligger numera Magnehults kol-och skogsmuseiområde. Det kallas det nu, men på sikt ska det bli Magnehults kol-och skogsmuseum. I samband med Kolets och tjärans dag på lördagen fick besökarna information om planerna.

Tänt var det här! En tjärdal ser ut som en tratt som grävs ut i en sluttning i marken. Förr kläddes sidorna med näver, men här har man använt plåt. Tratten fylls med kådrik ved I tjärdalens botten finns en ränna som mynnar i ett rör där tjäran rinner ut. Tjärdalen täcks med grästovor, men man lämnar litet mellanrum mellan dem. Annars stryps elden. Foto: Gunnar Johansson

Tänt var det här! En tjärdal ser ut som en tratt som grävs ut i en sluttning i marken. Förr kläddes sidorna med näver, men här har man använt plåt. Tratten fylls med kådrik ved I tjärdalens botten finns en ränna som mynnar i ett rör där tjäran rinner ut. Tjärdalen täcks med grästovor, men man lämnar litet mellanrum mellan dem. Annars stryps elden. Foto: Gunnar Johansson

Foto:

Finspång2006-09-11 06:00
Det är mycket aktivitet på museiområdet på lördagen. Det ryker i den nyuppförda milan. Bredvid sprakar en liten brasa. På smedens Micke Maasings härd syns några muntra lågor. En grilleld pyr, där ska det bli korvgrillning. Kolbullar gräddas och kaffe kokas i rejäl svartbränd kaffekittel över ytterligare en eld. Och efter ett tag tänds tjärdalen på, med hjälp av litet fusk i form av gasol. Annars skulle det ta för lång tid.
Detta är tredje säsongen som föreningen Skog och Ungdom från Norrköping har sina aktiviteter här i gränstrakterna mellan Finspångs och Norrköpings kommuner. Det började med milor och förra året utökade man med en tjärdal.

Stora planer
Ännu tidigare höll man till i reservatet med sina milor, men för tre år sedan började man röja i skogspartiet mitt emot. Det var igenväxt med barrväxter och nu är det ett halvt hektar röjd mark.
Och för detta område har gruppen skogsentusiaster stora planer.
Alf Nilsson från Skog och Ungdom berättade för de 30-40 personer som slutit upp om vad som ska hända framöver.
- Detta ska bli ett kol- och skogsmuseum som kommer att visa hur det äldre skogsbruket gick till. Vi ska ta hit gamla föremål med anknytning till skogbruk och kolmilning. Till exempel håller vi på att renovera en gammal skogsvagn. Vi ska bygga en kolarkoja och en kolmila i genomskärning så att folk kan se hur kolning går till. Vi ska bygga tak över, som skydd mot väder och vind.

Ideellt arbete
Gamla föremål kan man hitta kvarlämnade i lador och logar, till exempel. Informationstavlor och en handikappanpassad naturstig ska också anläggas med information uppsatt om det besökaren ser under promenaden.
- Tillsammans med naturreservatet blir detta ett fint utflyktsmål, säger Alf Nilsson.
På plats på området finns redan en kolryss, en stor vagn som användes för att transportera kolet från milorna. Tidsplanen är en smula osäker.
- Vi kommer att börja nästa år, men hur lång tid allt tar beror på hur många som är med och jobbar. Detta är ju ideellt arbete. Vi har fått en del nya medlemmar på sistone men det finns alltid plats för fler, säger Alf Nilsson.
Trots det ideella arbetet krävs en del pengar, cirka 30 000 kronor senaste året uppger Alf Nilsson. Pengarna kommer från sparbanksstiftelsen Alfa och förbundet Skog och Ungdom centralt.

Smide
Tjärdalen som finns i Magnehult är permanent. Den byggdes förra året och i år såldes tjära som utvanns då. När man ska göra ny tjära så fyller man på med mer ved och tänder på. Kolmilan däremot, får man bygga upp på nytt varje gång. Både för kolmilan och tjärdalen gäller att det måste vara balans i eldandet. Inte för häftigt, då brinner veden upp. Inte för sakta, då genomförs inte kolnings- respektive tjärningsprocessen.
En person som hör ihop med kolning var smeden. På lördagen fanns Micke Maasing, smed från Rejmyre glas- och handelsby, på plats med sin fältässja. En ässja (öppen härd) som är portabel och som drivs utan el. I stället får Micke trampa för att luft ska blåsa in och sätta fart på elden på härden.
Den passar en dag som denna, när man vill visa den traditionella tekniken.
- Jag använder den när jag ska på marknader och liknande, där det inte finns el. I min smedja har jag en eldriven, berättar Micke som denna dag smider haspar, märlor och enklare beslag.
-
<img src="http://www.folkbladet.se/img/bildline/reporter-new.jpg" width="80" height="15" border="0">
</a><img src="http://www.folkbladet.se/img/bildline/lottie-molin.jpg" width="60" height="70" border="0"><a href="mailto:lottie.molin@folkbladet.se"><span class=color style='color:#BF0220;'>
Lottie Molin<br>0122-131 74</a></span>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om