– Som barn älskade jag dessutom att gå i skolan. Jag packade väskan varje kväll inför morgondagen och vek i hop kläderna som jag skulle ha. Jag var väldigt ordningsam också, minns Kristina Lohman med ett skratt.
Kärleken till skolan kombinerat med en stor känsla för ordning och reda, är sannolikt väldigt bra grundpelare för att lyckas som chef för en barn- och utbildningsverksamhet. En tjänst som Kristina Lohman tillträder i Finspångs kommun den 21 augusti. Hon efterträder Mikael Hultberg som valt att gå till annan tjänst i Norrköping.
Själv kommer Kristina närmast från Vadstena kommun där hon jobbat som kultur- och utbildningschef.
– Jag lärde mig enorm mycket under de två åren där, konstaterar hon.
Men med tiden växte en längtan fram efter att börja jobba i en lite större kommun med nya utmaningar. Därför sökte hon sig till Finspång, som hon nästan betraktar som hemmaplan.
– Jag bor i Norrköping, förklarar hon.
I Norrköping är Kristina Lohman också född och uppvuxen. Hon gick barn-och ungdomslinjen på Thapperska och kunde därefter titulera sig barnskötare. Hon fick jobb men drog efter en tid i väg till USA som au pair under ett år.
– Jag trivdes jättebra, jag jobbade hos en judisk familj och lärde mig mycket, inte minst om mig själv, summerar hon.
Väl hemma började en annan resa. Mot målet att en dag jobba aktivt med utbildning, ledarskap och pedagogik. Första steget dit stavas gymnasielärarexamen som hon tog vid Umeå universitet. Det resulterade bland annat i två vändor hem till Norrköping för lärarjobb på sin gamla gymnasieskola Thapperska och därefter på Hagagymnasiet.
Då anade hon knappast att hon en dag skulle bli såväl rektor som föreläsare med eget företag och sakkunnig för skolverket. Där emellan trycker vi in hennes engagemang som förälder under småbarnsåren, då hon var med och startade föräldrakooperativa förskolan Positivet i Norrköping, som fortfarande finns kvar.
– Första rektorstjänsten fick jag 2001 på Ektorpsskolan. Då var miljön ganska stökig, men jag och min rektorskollega hade visionen om att göra skolan stabil och ville vara kvar tills den bar. Det blev nio och ett halvt år, räknar hon.
Under den här tiden gick Kristina också en rektorsutbildning samtidigt som hon pluggade på distans och för att ta en masterexamen från Greenwich University. Efter ett kortare stopp som rektor på Carl Swartzgymnasiet i Norrköping, ett gymnasium som sedan lades ner, blev det Flen. Där jobbade Kristina i tre år med ett skolutvecklingsprojekt
Så tillbaka till nutid och Finspång.
Du kommer till en kommun som har problem med en av skolorna, Viggestorpskolan, hur tänker du kring det ?– Jag har bara läst om det och vill inte i det här läget gå in och säga något om just den skolan. Men generellt sett är det oerhört viktigt att elever har både studiero och trygghet. Och det är vi vuxna som har ansvar för det. Det behövs ett tydligt ledarskap. Läraren måste, med stöttning av rektor, erövra sin auktoritet varje gång hen går in i klassrummet och huvudmannen måste följa upp. Det systematiska kvaltietsarbetet är a och o.
– Den allra viktigaste skyddsfaktorn för ett gott liv är att eleverna klarar grundskolan med så många godkända betyg som möjligt, För att nå dit måste vi se helheten, där även förskola och fritidsverksamhet ingår som en viktig del. Sedan måste vi tillsammans sträva mot samma mål.