Programutbudet på Bergska gymnasiet har diskuterats av de styrande i kommunledningen.
Vi har tidigare berättat om förvaltningens förslag angående Bergska gymnasiet i Finspång. Det handlade om att tre program och ett lärlingsprogram: ekonomi, försäljning och service, bygg- och anläggning samt vuxenutbildning – lärlingsutbildning inom bygg, restaurang, barn och fritid, VVS och el, med flera, erbjuds med start hösten 2025.
Vid onsdagens kommunstyrelsesammanträde föreslogs även att samhällsprogrammet ska ingå.
– Vi har lyssnat på medborgarna och skolans önskemål. Nu gäller det att elever söker. Att vi pausar nationella program som naturvetenskap och barn- och fritidsprogrammet beror på lågt söktryck, säger utbildningsrådet Mikael Wallin (L).
Tidigare föreslogs att det krävs att 15 elever söker till programmen som förstahandsval, annars kommer inte dessa starta. Men nu sänks antalet till tolv elever på bygg och anläggning samt försäljning och service.
– Vi sänker kravet för vi tror inte det finns möjlighet till så många APL-platser, säger kommunalrådet Mats Annerfeldt (S).
Dessutom tas exemplifieringen av lärlingsplatser bort och möjligheten att erbjuda en bredare lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen från höstterminen 2025 ska utredas.
Den styrande majoriteten var inställd på att ta beslut under onsdagen, men oppositionen, med Moderaterna i spetsen, ville att beslutet skulle tas i kommunfullmäktige.
– Efter långa diskussioner ändrade sig majoriteten, så nu kommer beslut tas i nästa fullmäktige. Det är viktigt ur demokratisk anda. Beslut om Bergska har lett till mycket diskussioner och protester, nu kan alla som vill komma och lyssna på oss politiker. Då är det ett öppet forum och tydligt vad demokratin kommer fram till, säger oppositionsrådet Inge Jacobsson (M).
Inge Jacobsson (M) konstaterar att veckans kommunstyrelsemöte gick i demokratins anda, eftersom det ledde till att beslut om Bergska gymnasiets programutbud ska tas i fullmäktige.
Han påpekar att kommunstyrelsen är tillika skolstyrelsen, och att beslut i dessa frågor vanligtvis tas i kommunstyrelsen.
– Vi hade diskussioner i bra klimat, i bra anda. Det jag är orolig för är att flera beslut, vad gäller vilka gymnasieprogram som ska erbjudas framöver, ska behöva lyftas i kommunfullmäktige, så att det kommer krävas extra fullmäktigemöten. Men jag får lita på oppositionsrådet att det inte kommer bli så, säger Mats Annerfeldt.
Den styrande majoriteten framhåller att första prioritet är att höja kvaliteten vad gäller elevernas prestationer i grundskolan.
– Det är grundskolan som har betalat gymnasiet, historiskt sett. Det har vi inte råd med, konstaterar Mikael Wallin.